Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
XIII.
Italia.
(Monte Mario, vid Rom, Man 1818.)
En verld af spillror, minnen, allberömda,
En vårlig park, hvars blommor aldrig falla,
Tillsammans är, hvad vi Italien kalla;
Vi, Thüles barn, till natt och öcknar dömda.
Fru Venus uppstår ur sin graf, den gömda,
Hon samla vill de sköna Syskon alla:
Men ack! de hvila, stumma, marmorkalla,
An här, än der i lund och mark förglömda.
Hon öde ser den kända pelarsalen,
Till andra, stränga gudar hymnen stiger,
Och tröskeln är från hednisk tjusning renad.
Cypress-beskuggad, står i Tiber-dalén
Det fordna lifvets Niobe och tiger;
Den höga Roma, trotsig och förstenad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
