Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
som utgör ett mellanting af en tyrolsk bondes och en officers,
är hans gestalt en af dem, som lätt uppfattas och lätt
qvar-h&llas af åskådarns minne.
Hela följande dagen, eller den 24, öfverh vilad es nu bland
de hurtiga Innsbrucks-boerne; dock bestod vår hvila i en
nästan oafbruten rörlighet. Staden, med en icke obetydlig
folkmängd, ser välmående ut; syskonligt omvexlar i dess
byggnadssätt den allvarsamma forn-tyska pregeln med den glädtiga
italienska; hvilken likväl äfven här, liksom i Augsburg, syntes
oss illa motsvaras af snöslasket och luftens alldeles ej
hesperi-ska beskaffenhet. Åldriga stenbilder och målningar smycka
sinnrikt åtskilliga byggnaders utansidor. Om Universitetet vet
jag ingenting vidare att berätta, än att jag sett huset der
fö-reläsningarne hållas. Deremot besågo vi desto mera sorgfälligt
den stora kyrkan, der Gustaf Adolfs dotter högtidligen öfvergaf
de grundsatser, för hvilka hennes fader offrat sitt lif.
Klockarn, lik alla klockare rik på egna historiska urkunder, visste
mycket att förtälja om denna händelse. Ett med popplar och
almar plan te rådt fält, som under hvarje annan årstid sannolikt
uppfriskar mången vandringsman, leder från kyrkan till den si
kallade Borgen, eller Eesidenset, der landets provincialstyrelse
har sitt säte. Man sade oss, att vår ärlige Sandwirth, under
de månader han bodde der såsom Herre öfver Tyrol, icke
förtärt större summa än åtta och fyrtio Kreuzer om dagen.
Nämnda kyrka innesluter föröfrigt i sitt sköte en ypperlig
märkvärdighet; ett minne af germaniskt sinne och snille från
den tid, då riddar-andan ännu ej upphört hos konstnärerne,
medan den ännu ej till fullo hunnit slockna hos förstarne och
folken. Du minns, hur jag i det vördiga Nürnberg gladde mig
öfver Helgonets grafvård i Sebalds-kyrkan: här fann jag ånyo
en grafvård, som i förträfflighet, fastän af ett annat slag,
fullkomligt täflade med den förra. Den betäcker väl ej stoftet af
ett Helgon, men dock af en man, som genom ett underbart
ungdoms-äfventyr blifvit hjelten i en Legend, och hvars blotta
historiska bild, rigtigt känd, ensamt förslår att locka till ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
