- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Senare bandet /
330

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

kan uppeldas, men att uppeldaren måste vara utrustad med
«Herakles’ heliga styrka,» om han ej sedan vill afskedas med
stryk. Detta missöde har, såsom enskilda bekännelser förtälja,
drabbat mången Resande, och bland andra i fjol ett par
Engelsmän, som företogo, från nyssnämnda hufvudstad, en utflygt
till Salzburgs arkadiska sommar, men vid återkomsten bedyrade,
att deras lågor aldrig hädanefter skulle tändas på herdinnors
altare. Man hade afslagit herrarnea erbjudna penningar, man
hade sagt sig väntat helt andra bevis på deras redbarhet, och
handgripliga demonstrationer af amazonisk art hade slutligen
inskärpt nervus probandi af den icke just i attiska ordasätt

gifna förmaningen......Flickorna ha rätt! Thalestiis var

skapad endast för Alexander.

När en Tyrolare är narraktig, så är han merändels en
mycket originellare och putslustigare narr, än andra narrar i
allmänhet: den stolthet, den oskyldigt sjelfförnöjda
jaghets-känsla, som bildar ett grunddrag i detta folks lynne, öfvergår
då till det tokroligaste (men också ofta vämjeligaste) prunk och
storskiyteri. Äfven våra bergsboer äro lätt dertill benägna;
men dessa gå dock längre i konsten, emedan deras sinnelag
är långt mera sangviniskt-choleriskt. Så träffade vi i
Innsbruck, utom vår värd sjelf, ett dråpligt exemplar till, som sade
sig vara hofskräddare hos denne. Då han första gången steg
inom vår dörr, presenterade han en icke fullt sex qvarter lång,
men i fotsid slängkappa och hög trekantig hatt inhöljd
skräd-dar-figur, med hvilken han, tigande och ogement gravitetisk,
framträdde midt i salen till ett bord der Hjort satt och skref.
Dit anländ, slog han med en förundransvärd behändighet
kappan till båda sidor, satte på golfvet sin trekantiga hatt (som
ägde hälften af hans egen höjd) och på bordet sin snusdosa,
utan en helsning, utan ett ord; tills han omsider, sedan han
först tagit sig en pris ur dosan, under en liten lätt bugning
vände sig till Hjort med en gäll stämma och detta spörsmål:
«Was befehlen Sie, mein Schatz?» Af skratt blef man honom
länge skyldig svaret på frågan: men detta upptog han ganska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free