Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
flickaktig, men dock icke svag växt, en ställning af ansigtet
liksom en Amor, den allraskäraste hy, liksom mjölk och blod,
och hvad här i landet är sällsynt, ljusgult, silkeslent och
glänsande hår, som fladdrade i lockar omkring pannan, kinderna
och halsen, samt blåa, ytterst klara, men nästan qvinligt
uttrycksfulla och smäktande ögon. Han var ock i hela sitt
uppförande lika älskvärd, som i sitt utseende; ytterst vänlig och
artig, samt naiv som ett barn, körde han tillika i full carriere
nästan beständigt, och när vägen stundom gick förmycket
uppföre, steg han af, tittade med sin Narcissus-mine in i vår vagn,
och frågade: Si va bene in questa maniera, SignoriP
Då vi svarade Sicuro, fortsatte han helt glad sin vandring
bredvid oss, sjöng kärleksvisor med en angenäm röst, och
började vid ändan af backen åter i fullaste sträckning. Hvad
denne yngling måste vara farlig för alla flickor i sin hemort 1
och sannolikt har han redan utpressat mångas suckar, kanske
ock redan njutit mångas högsta ynnestbetygelser. Så ungefär,
blott mera stark och mera tankfull, såg väl Rinaldo ut, då
han efter en morgon-omfamning af Armida gick ensam
omkring i hennes park, på engång trånande och lysten, glad och
vemodig, oskyldig och invigd i den högsta jordiska vällusts
hemligheter. — Han hette Qiuliano— och här har du
apo-theosen af en Postiljon!
Men, efter några timmars resa, började allt mer och mer
en ryslig ocken omgifva oss; en ohyggligare natur låter knappt
föreställa sig, än den som nu högst uppe i Appenninema
utbredde sig. Nakna, ofruktbara kalk- och Gud vet allt hvad
för slags klippor, med vilda, kala, sönderslitna och sönderslitande
spetsar, som genomsläppa och befordra alla stormvindar *) —
här och der små usla byar, som hänga vid klippväggarne, med
några mödosamt tillkämpade örtegårdar omkring — längre upp
långa sträckor, der man knappt ser något spår mer af mensk-
"j Under vår förra stormiga resa {rån Bologna hade hus blåst ner i
grannskapet af Siena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
