Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
på venster om vägen befintlig grafvård, hög, grå, femspetsig,
öfverst bevuxen med gräs och murgrön. De ben, som hvila
der, äro antingen Horatiernes och Curiatiernes, eller Pompeji
(det förra är folkets, det sednare de lärdes påstående); nu
tjenar hjeltegrafven till fristad åt tiggare, som under dess
hvälfning, tillgänglig genom ett hål vid jordbrynet, söka ömsom
nattläger, ömsom väm mot middagssolen. Blickar man rakt
fram öfver den lilla slätten, åt träden och häckarne på kyrkans
hinsida, så fägnar ögat sig att uppåt följa en sakta stigande
bakgrund af trädgångar och kullar, hvilkas yppiga grönska
slutar sig med det högländta Aricia och den fordom åt Diana
helgade park, hvars väldiga ekar omfamna grundmuren af
Chi-gis förstliga borg. Sådant är läget af den landskyrka, till
hvilken det glada folkhvimlet strömmade. Väderleken kunde ej
önskas gynnsammare; himlen var, på italienskt sommar vis, ren
från hvarje molnfläck, och blandade angenämt en mildrad
lem-ning af middagshettan med den sunda, lätta, svalkande
alban-ska bergluften.
På den gröna platsen voro bygdens rätt-trogna redan för
det mesta samlade; mången låg i gräset, makligt utsträckt;
flertalet — särdeles det qvinliga — vandrade fram och tillbaka
under glädtiga samtal. Hvart ögat vände sig, mötte det här
de skönaste unga qvinnor, smyckade i deras präktigaste
helg-dagsdrägt, omskiftande i flerahanda bjerta färgor; från deras
sirligt uppkransade mörka hår fladdrade de finaste hvita slöjor,
dem en smekande vind ständigt hviftade af och an kring en
hals, en nacke, en skuldra af detta idealiska slag, som
Ehrensvärd och Goethe så hänryckt prisat. De hafva rätt deri, att
hos en italiensk skönhet är, näst ansigtets profil, halsen,
nacken, skuldrorna, barmen det fagraste: allt är här plastiskt,
mar-morfast, ståtligt, allt har uppfyllda, bestämda, kraftiga, men
dock vekt i hvarandra smältande contourer; allt är fullbordadt;
ingenstäds magerhet, bröstben och andra kantigheter, sjukliga
eller liksom blott halft färdiggjorda förhållanden. Ofvan
hjessan prunkade, i dag mer än vanligt stora och blanka, de frej-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
