Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
för att ännu i Boms ruiner hylla dess fordna storhet och
jemväl P&fvedömets ännu ej alldeles utslocknade herrlighet Men
också bemöta de fremlingen med en vänlighet, som liknar
tacksamhet De italienska classiska poeterna äro jemväl det sämre
folket allmänt bekanta. — De Bomerska förnämas prakt
består i palatser, konstsamlingar, villor, landtegendomar (af hvilka
de ej inhämta stora inkomster ehuru jorden är förträfflig) och
equipager samt stora skaror af betjenter, som för att kunna
lefva måste förvärfva sig af främmande så mycket drickspengar
som möjligt och för öfrigt söka hvilken näringsgren de kunna.
När man varit bjuden till något sådant hus, komma vanligtvis
andra morgonen några af dess betjening och fråga hur man
mår. Då måste man ge dem penningar. De förnäma lefva
mycket indraget och för sig sjelfva, utom när de då och di
gifva några prunkfester. Af sina palatser bebo de några få
rum, sina konstgallerier se de ej, deras villor stå större delen
af Aret tomma.
Äfven i borgarhusen sysselsätta sig oftast hustrurna föga
med hushållningen och barnen. Det får mannen åtaga sig så
godt han kan. De göra besök, taga mot besök, pladdra,
promenera och läsa romaner. (Icke alla kunna läsa; det utsättes
uttryckligen i äktenskaps-kontraktet om la Sposa kan läsa och
skrifva eller ej). Det är också vanligtvis mannen, som för den
mesta uppsigten öfver döttrarne, hvilka här hållas strängt,
då deremot hustrurna taga sig desto mera frihet Likväl är
den bekanta seden med cavalieri serventi, åtminstone i
Bom, oskyldigare än man i Norden föreställer sig.
Vid fällande af omdömen öfver Italienska
national-charak-teren går man vanligtvis för mycket i det Allmänna och
Ab-stracta. Man ger för Uten eller allsingen akt på olikheten
mellan de särskilda Italienska stammarne och förblandar dessutom
i sina penseldrag så gerna förr och nu.
Romarfolkets starka böjelse för lättja och overksamhet bör
icke ensamt tillskrifvas beskaffenheten af regering och klimat,
utan ock till en betydlig del en ärfd vana från de äldre ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
