Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
numera icke finnes ibland dem *)■ De frondera väl öfver sina
regeringars och utlänningarnes ok, men veta ej, hvad de vilja
sätta i stället Under Fransyska revolutionstiden och den
så-kallade Romerska Republiken höll Fernow offentligen
mo-ralphilosophiska foreläsningar öfver Friheten efter Kantiska
grundsatser, hvaröfver Italienarne, som ingenting deraf
förstodo, högeligen beklagade sig. Han ville sedan af dessa
föreläsningar utarbeta en Republikansk Catechismus. Narraktig
välmening 1
Romerska flickorna och fruarna utmärka sig i syn
nerhet genom bus tens plastiska fullkomlighet, den idealiska
profilens symmetriska gratie, nackens och barmens ståtlighet,
ögonens storhet och eld, gångens majestätliga värdighet Skada
blott, att växten så gerna förderfvas af fettma, när de hinna
öfver den första ungdomen, och att barmen oftast är för
mycket full. En efterglans af de fordna Cynthiorna, Lydiorna och
Carinnoraa, ja ock Corneliorna, dröjer ännu öfver dessa
gestalter, i hvilka förförisk sinnelust förädlas genom en viss
öfvergjuten flägt af idealisk värdighet. (Det vore en ny kritisk
tanke, att charakterisera och classificera alla skalder, som be
handlat erotiska ämnen, efter det tvifvelsutan individuelt
betyd-ningsfulla val de gjort af någon favoritlem hos deras sköna,
den de isynnerhet besjunga. Så t ex. prisar Goethe
beständigt nacken, Oehlenschläger barmen, Petrarca
ögonen, Callimachus håret o. s. v. Några kunna kallas
Eklektiker, till hvilka ock jag kan räkna mig. Skulle jag välja,
förklarade jag mig helst för ögonen och barmen.)
Romerska fruntimren på promenader. Endast
främlingar bruka se de förbigående Romarinnorna i ansigtet;
Italienarne sjelfva visa dem sällan denna nyfikenhet. De slå då ned
ögonen och se ganska sedesamma ut; de beklaga sig väl ock
*) Bättre står det tiv Ma till i Spanien, der under sista kriget visade
sig, om äfven blott instinktmäsaigt, alt Ärans och Friheten»
inspiration ännu ej i sin rot är alldeles utslocknad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
