Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
öfver ån som flyter ur den vid Austerlitz belägna lilla sjön, i
hvilken Ryssarne då af Fransoserna jagades. — För tre
månader sedan hade jag vid sjön Trasimene åkt öfver den än i
dag «blods-bryggan» (Ponte Sanguinetto) kallade bron af en
dylik å, som från Appenninerna vältrar sig i nämnda sjö, och
om hvilken folks-traditionen ännu påminner sig, huru den i
flera dagar var purpurfärgad af Romarblod efter Hannibals
seger! — Det föll mig härvid in, att Napoleons natur har en
utmärkt likhet med Hannibals; jag tror att man hittills föga
observerat den; man har väl jemfört dem i afseende på deras
tåg öfver Alperna o. s. v. men det inre, väsendtliga, moraliska,
ja till och med physiska syskontycket mellan dessa båda
fältherrar (såsom sådana tvifvelsutan de tvenne största sedan
historiens begynnelse) har man i allmänhet lemnat ur sigte. Också
slutkatastropherna vid Zama och Waterloo likna hvarandra;
ej blott var Napoleons och Frankrikes belägenhet ungefär
densamma som Hannibals och Carthagos, utan alla kunniga och
fördomsfria officerare säga nu om Napoleons förhållande på sin
olycksdag detsamma, som forntidens häfdatecknare om
Hannibals, att han öfverträffade sig sjelf i snille, i mod, i rådighet
och verksamhet; men — Gud hade i sitt högre krigsråd
beslutit, att Hannibal och Napoleon skulle komma till korta; ooh
det är tillika visst, att Wellington och Blücher, kommenderande
förträffliga och i antal vida öfverlägsna troppar, tillika genom
sin förening uppnådde ett slags arf af Scipios med den mest
flammande bravour förenade orubbligt beräknande kyla.
De Mähriska strömmarnas namn klinga temligen
nordiskt, t ex. Swartzäwä (Svartån), IglSwS (Igl-ån) o. s. v. —
Folket talar, åtminstone omkring landsvägen, öfverallt Tyska
med samma färdighet, som sitt eget slaviska modersmål; detta
senare tala de dock helst sins emellan. Min reskamrat kunde
samtala med dem i deras egen rotvälska.
Vårt andra nattqvarter blef i Brünn, Mährens hufvudstad.
Man hade sagt oss, att liksom stadsport-herrskapet i Wien
har en oemotståndlig passion att visitera alla menniskor, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
