Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
bei K ei mer. Två delar ligga hos mig, men jag vet ej
precist huru måuga som äro utkomna; jag tror fyra; verket blir
mycket stort.
I ditt bref, dateradt midsom marsaftonen 1818,
Stockholm, säger du att det sista bref du sett från mig till Geijer,
slutade med min färd genom Apenninerna. Sedan hoppas jag
likväl att ännu en afdelning af samma bref ankommit, soiu
förmälde om mitt intåg i Kom och hvarjehanda Romerska ämnen.
Snart skolen J erhålla en ny lång Italiensk Epistel ifrån mig,
tjenlig att, om J så för godt finnen, sedan införas i Svea. Om
åtskilliga för fruntimren i Upsala ej lämpliga saker i mina
äldre bref förekommit, hvilket är mycket möjligt, så har det skett
derföre, att dessa bref voro egentligen rigtade till männer.
Föröfrigt kan det väl hända, att jag genom långvarigt
umgänge med Tyska damer glömt bort, huru utomordentligt
deceuta de" Svenska äro. Jag skall väl ock bjuda till att
öfva in mig i den gamla Svenska ärbarheten igen. Hvad våra
nordiska damer skulle förvånas, om de finge höra, hvad en
Italienska kan tillåta sig att säga, utan att det anses för
oanstäudigt! I en Svensk frus eller flickas mun skulle också
visserligen ett sådant språk förråda en oerhörd fräckhet; i
Italien upptager man det helt oskyldigt, talar i samma ton
tillbaka och tänker dervid blott: Hvart land har sina seder. —
Ett temligen ungt och bildadt Romerskt fruntimmer, som
ansåg sig tillhöra de dygdigaste af sitt kön, frågade mig (hon
visste pà köpet att jag ej var läkare) med en högst menlös
uppsyn, huru det vore möjligt, att qvinnornas korta kjortlar
bland det nordiska landtfolket och Alpenias invånare ej hade
det vådligaste inflytande pà deras periodiska rening? Jag
svarade naturligtvis lika allvarsamt, att vanan ifrån barnaåren
härdade underdelen af deras kroppar mot köldens och
fuktighetens åverkan; med hvilken upplysning hon var belåten. På
denna naivetet känner jag knappt något lustigare exempel, än
det som vederfors en Tysk landskapsmålare af mina bekanta,
som, nyss ankommen till Rom, blef införd i en ung och vac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
