Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Se härom kap. XXVII, aid. 575. — Poemet Carolina,
författadt redan 1806, återfinnes i Poet. Kalendern för 1816;
äfven är det intaget i Första Bandet af Atterboms 1837—1838
utgifna Samlade Dikter.
Sid. 52. Devrient.
Författaren afser här naturligtvis Ludv. Devrient (född
1784, död 1832), icke hans yngre broder Gust. Emil Devrient,
anställd vid K. Theatern i Dresden.
62. Den för sina poUtiskt-lltteràra operationer billigt
vanryktade Schmalz.
Geheimerådet Schmalz (född i Hannover 1760, död i
Berlin 1831) hade förvärfvat sig ett aktadt namn som
skriftställare, då han 1815 ntgaf sin «Berichtignng einer Stelle in der
Venturinischen Chronik für das Jahr 1808,° hvarigenom ban
mot sig uppväckte en storm af ovilja och ådrog sig sitt
poli-tiskt-litterära vanrykte. Hufvudsyftet med denna skrift var
att såsom revolutionärer stämpla deltagarena i «Der
Tugend-bund" och i allmänhet väcka regeringens misstroende mot den
i Tyskland vaknade allmän-andan. Detta s. k. Dygdförbund,
som ursprungligen angaf sig såsom en
aSittlich-Wissenschaf-licher Verein," stiftades i Königberg 1808. Anledningen
dertill var den beklagliga ställning, hvari Preussen efter
Tilsiter-freden befann sig. Förbundet, som inom sig räknade
medlemmar af alla klasser, tillkännagaf sin uppgift vara att
underhålla en lefvande fosterlandskänsla, förenad med trohet mot
konungahuset; att arbeta på ståudsfördomarnes borttagande,
särskildt beträffande förhållandet mellan militärer och civile;
att nitälska för en nationell barnuppfostran; att söka
åstadkomma en reorganisation af preussiska arméen o. s. v.
Naturligt är att förbundets innersta, fastän icke uttalade syfte
var det franska förtryckets tillintetgörande; måhända ingick
äfven föreställningen om Tysklands enhet till någon del i
förbundsbrödernas tankegång. Samfundet räknade inom kort
talrika medlemmar (bland dessa Gneisenau och Scharnhorst),
antog en styrelse och egna stadgar, dem de dock meddelade så
väl konungen som de högre statsembetsmännen. För öfrigt
var det ingen deltagare i förbundet tillåtet Btt deröfver yttra
sig skriftligen och till en icke-medlem ej en gång mnntligen.
Snart nog väcktes dock Franska regeringens misstankar och
missnöje till den grad, att Fredrik Wilhelm III (i Dec. 1809)
såg sig nödsakad upphäfva förbundet. Likväl afstannade dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
