Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
087
«Denna skrift ntkom genast efteråt under titel: Sur la
Notion du Tems, par Francois Baader (a Munic 1818).
Deu är dedicerad till «Monseigneur le Prince Alexandre
Goli-zin, Ministre des Cultes et de l’Instruction publique» etc. etc.
etc. med hvilken, äfvensom med några andra Kyska och
Grekiska magnater, Författaren stod i personliga, litterära och
epistolära förbindelser. — Säsom den innehållsrikaste af denne
författares alla skrifter, och såsom en kedja af upplysande
com-mentarier till Böhme och S:t Martin, må jag vid detta
tillfälle nämna: Fermenta Cognitionis, von Franz
Ritter v. Baader; ett slags (af honom sjelf ensamt författad)
tidskrift, af hvilken det femte och nyaste häftet är tryckt i
Berlin 1824, och ännu flera äro utlofvade att följa. Äfven
vid detta arbete, hvilket noga uppfyller sin på titelbladet
angifna bestämmelse, ämnar jag med en fullständigare anmälan
fästa mina läsares uppmärksamhet. Det är för Theosophien
(eller, for att nyttja ett mindre vanryktadt namn,
Religionsvetenskapen) en oberäknelig fördel, att Författaren icke blott
är Philosoph, utan ock praktisk Naturkunnig; och detta med
all den grundlighet, som — tillika med hans böjelse —
jemväl hans pligt och embetsmanna-befattning («Oberst-Berg-Rath»)
fordra. — I Bayerska Vetenskaps-Akademien tycktes likväl
mången ledamot, i anseende till den värde medbroderns
mysticism, betrakta honom med betänkliga ögon.»
Not i Svea, VII häft.
Sid. 323. O v eldiga och i krigsvetenskapen kunniga personer
haf ca försäkrat mig, att Höfer, som genom sin död
blifvit så godt som canoniserad i dessa bygders
åminnelse, icke ägde det snille, den skarpsynthet för
det helas ledning och den beslutsamhet för
ögonblicket, som fordrades för den äfventyrliga plats,
hvarpå han ställdes af sitt varma hjerta och sitt
folks kärlek.
«Under den tid jag tillbragte i Österrikes hufvudstad, i
slutet af 1818 och begynnelsen af 1819, lärde jag känna en
ryktbar, och ehuru såsom författare högst olika bedömd,
likväl såsom enskild person oförnekligt ganska interessant man,
som, sjelf Tyrolare, jemväl spelat eu af hufvudrolerna i
Tyrolska fejden. Det var Kejserl. Österrikiske Riks-Historiographen
m. m. Friherre von Ilornmayr, som med en lätt och
älskvärd uiugängligliet skänkte åt mig och min dåvarande reskam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
