Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika och Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
en särskild akademi*). Äfven Adolf Fredrik hade sinne för
sådana sysselsättningar; det underlättade Tessins åtgärder, och
gjorde glädjen af dessa ädlare hofnöjen fullständig. I de
svenska konungaslotten, särdeles Ulriksdals och Drottningholms,
inflyttade ånyo fester af en art, som der varit osedd alltsedan
Carl Xü:s tidigaste regeringsdagar, då fadern Nicodemus var
deraa anordnare: nu mindre praktfulla, i följd af inskränktare
tillgångar; men ofta, till uppfinningen åtminstone, lika poetiska.
Till ära för Tessin må tilläggas, att ban väl ville sjelf lysa på
allt upptänkligt sätt, men ock ville att fäderneslandet skulle så
med. Det var derföre han, som först ledde Lovisas
uppmärksamhet åt inhemska vittra och lärda förtjenster.
Det var således ock han, som i hennes hof införde Dalin,
och föreslog honom till prins Gustafs lärare. Både ästhetiska
och politiska sympathier hade förenat den berömde litteratören
med den berömde statsmannen: Dalin var för mycket poet, att
icke vara Hatt; Tessin åter var bredvid Gyllenborg hattarnes
andre, och efter Gyllenborg, i flera år, deras förste hufvudman.
Deras mening var, att Svenskarne skulle i vitter odling bli
Fransmännens jemnlikar, men öfverman i en folkskarakter, der
den karolinska hjelteandan sammanbodde med forn-romersk
fri-sinnighet; deras namn var derföre lånadt från den sinnebild,
som i Rom hade varit frihetens. Att deras motståndares
politiska system var en «nattmössans» vishet, och lämplig endast
för — mössor: hvad kunde för den unge skalden vara klarare?
Enligt de dagboks-anteckningar, hvilka för efterverlden äro de
läsvärdaste af Tessins skrifter, hyste dock drottningen, i början,
en stor vedervilja mot Dalins person. Tessin måste gifva sitt
«hedersord, att aldrig lemna honom allena med prinsen»; och
säger sig användt «en lång tid» allt sitt bemödande, att ((skaffa
honom deras majestäters nåd och bättre förtroende». Men
ändtligen, heter det vidare, ((fann han sjelf en ginare väg, ledsagad
af sitt poetiska geni» **). Skall man tro dessa anteckningar till
*) Målare- och bildhuggare-akademien, stiftad genom Tessin 1735.
**) Tessin och Tessiniana, sid. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
