Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin såsom politiskt-vitter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
raste herregårdar, engång locka sig på Högsjö af några unga
möss-fruntimmer, att äfven sätta ord till deras motsatta skål,
«Ich denk’ mir’s»; och här varsnar man, mellan skämtet, till
och med ett par slängar åt «dem som sväfva, dem som
svärma», — de «glopar, som, i tro att vara rätt fárfárliga, koka
ihop buller och larm». Det torde kunna förmodas, att bakom
låg något mer, än blotta artigheten mot damer; eller att
skalden, i likhet med Tessin, hade mellanskof, då, vid sakernas
tillväxande betänkliga utseende, farhåga uppsteg och förståndet
väpnade sig mot fantasiens önskningar. Icke dessmindre finner
man honom ännu fyra år derefter, på sjelfva året 1742, med
ett Avazu-qväde prisa en frökens omvändelse från den
sistnämnda skålen till den förra, • Lågan hade mellertid brunnit högre
och högre: Dalin var ej den ende, som fyrade under med nya
qväden, — ty från samma krets, ehuru icke från honom,
utgick t. ex. äfven den af Thorild så mycket omtyckta visan
«Våre fader gingo på», till hvars melodi denne sedan satte sina
«Göta-Manna-Sånger»; men länge fortfor han dock, att bland
de strids-qvädande vara förkämpen. Hans «Ode öfver
slagningen vid Willmanstrand» andas allt det ryss-hat, som från tiden
af Gzar Peters eröfringar blef en svensk national-känsla; och i
den historiska afdelningen af hans Frihets-dikt äro de verser,
som egnats åt Carl XILs hågkomst, de påtagligt varmaste.
Men utförandet af detta berömda qväde, som har just
«Svenska Friheten» till ämne och öfverskrift, led afbräck
genom de så öfverdådigt framkallade «verkligheternas» utgång.
Det nödgades genom dem betydligt afvika från den första plan,
hvilken han sannolikt bar i sin själ redan vid hemkomsten från
Frankrike. Yar den ursprungliga beräkningen, att företrädesvis
verka såsom retnings- och eldnings-medel, så måste det utbyta
den mot en motsatt: att framförallt verka mildrande, tröstande
och (i visst afseende) släckande; hvadan ock det heroiska
elementet deri måste träda tillbaka för det didaktiska — eller
den tillämnade hjeltedikten förvandla sig till ett fredligt
läroqvad om den åsigt af frihet och konungavälde, på hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
