Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin såsom politiskt-vitter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
att bibringa honom vishet medelst lekar, sagor, skådespel, och
så vidare, var dem gemensam. Fablerna och barnsagorna voro i
synnerhet Dalins sak; hans uppfinning i sådana var outtömlig,
och hans berättargåfva stor; dock gaf honom Tessin deri ej
mycket efter. Denne deremot, med anledning af prinsens
«oge-mena håg för Komedier», uppfann helst små lustspel och
pro-verber, i hvilka han äfven sjelf uppträdde på scenen såsom sin
lärjunges motspelare; liksom han ej heller försmådde, då han
plägade visa prinsen ^kopparstick som föreställde hvarjehanda
sysslor och handtverk», att kommentera dem «med gester,
härma läten och gny, sjunga skräddarevisor, med mera»*).
Hufvudsumman af sina mentors-läror inklädde han dock i bref,
dem han sedan, under titel af «En Gammal Mans Bref till en
Ung Prins», samlade och utgaf **). De beundrades af hans
samtida, ägde sannolikt äfven Dalins bifall, och öfversattes på flera
europeiska tungomål. Men det följde af omständigheternas
natur, att i samma mån, som Tessin fjermades från drottningen,
närmades henne Dalin; och således, för det första, i allt som
angick kronprinsens uppfostran. Det var nu icke med Tessin,
det var med Dalin allena, som hon derom talade; det var den
senare, som hon lät på morgonstunderna komma till sådana
samtal i sitt kabinett; och guvernören tyckte sig nu hos
informatorn förmärka det uppdrag, att aldrig lemna honom i
en-ram med prinsen. I sammanhang härmed skedde småningom,
att statsmannen Tessin utplånade, ur Dalins tillgifvenhet, så
väl författaren, som menniskan. Dalin genomskådade nu,
både med stoa och sin drottnings blickar, den vältalige
rådshöfdingen, som, bärande på tungan än kunglighetens, än folk-
*) En jovialisk skildring af jovialisk prins-uppfostran läses i «Tessin
och Tessiniana», sidd. 161—164. Sjelf anmärker han: «ofta, i fall någon
hastigt inkommit, hade jag snarare tagits för en komediant, än for en
allvarsam rikets ämbetsman".
**) I denna brefsamling träffas äfven prof af de Tessinska
prins-sagorna. Af de Dalinska åter har man en hel mängd i hans
Vitterhets-Arbetens tredje band, sidd. 310—345.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>