Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalins senare lefnadsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Hvad Englands vitterhet beträffar, synes hans uppmärksamhet
varit på nästan uteslutande sätt, eller nästan blott med
undantag för Addison och Pope, rigtad åt dess komiska, satiriska och
satiriskt-moraliska sida; men med ett interesse, hvilket —
såsom man nu plägar uttrycka sig — »följde med sin tid».
Alldeles motsatt åter var hans förhållande till den tyska. Man
frestas till den misstanke, att hans kunskap här ej tagit ett
steg framom Lohensteins och Zieglers svassande romaner. Dock
nödgas vi för denna gång uppskjuta en noggrannare
undersökning, huruvida man hos honom kan uppspåra någon kännedom
af en nyare tysk litteratur, än Zieglers »Asiatiska Banise» och
de med henne samtida poeter, som, då de ville motverka all
denna svulst, föllo hufvudstupa i den motsatta ytterligheten
och derigenom inledde Gottscheds uppträdande. Man har
gifvit Dalin namn af Sveriges Gottsched, — lika origtigt som
obilligt, ty Dalin var både långt mindre lärd och långt mera
skald: men sannolikt är, att denne förolyckade smak-reformator
ej varit honom okänd. Detsamma kan väl äfven antagas om
Canitz och Hagedorn; helst då man röjer, att den förre
beun-^ drades af Triewald, och den senare af Dalins lärjunge Rudin.
Bland de Dalinska visorna träffas mången, som har likhet i
lynne och lätthet med Hagedorns; att likheten går längre,
torde dock knappt kunna påstås; den är väl, i grunden, blott en
likartad inverkning från det bästa af dåtidens fransyska
vispoesi. Deremot har han flerstädes, med stor färdighet och
löjlighet, härmat vissa tyska romaners vidunderliga skrifart; ehuru
det händt honom, att i sin tragedi (och således på allvar)
öppna en scen med verser, som i sjelfva verket äro en hågkomst
af den dånande monolog, hvarmed Banise börjar*). Man har
sagt, att hans bekantskap med tyska språket var blott ytlig;
och dervid åberopat den barbariserade tyska eller tysk-svenska,
*) «Blixt, dunder och hagel, såsom Himmelens hämnande verktyg, må*
krossa, o stad, dina gullbetäckta torn» o. s. v. Man jemnfore härmed, i
Brynilda, tredje aktens sjunde ((inträde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
