Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snöhvit tråd hon spann;
Morgonstrålen brann
Omkring hyddan på de gröna träden.
Blå var lärkans bana;
Hjertat lärde ana;
Vårens ande blef mig uppenbarad.
Mycket se’n mig brytt;
Allt har svikit, flytt:
Men min första kärlek är bevarad.
Tag då här dess gärd;
Tills i fridens verld
Snart, om förr och nu, vi språkas mera!
Hvad du ägde godt,
Har man halft förstått:
Så är sed; och så skall hända flera,
Men hur rikt det varit,
Skall, när mörkret farit,
Svea, ljuft förvånad, än sig lära;
Hvad jag gjort dertill,
Då ej nämnas vill:
Ty ditt snille tolkar sjelft sin ära.
Gåfvan är ej stor:
Glömskans häger bor
Öfver vårdar, af min hand beredda.
Lika godt! de må
I sin öcken stå,
Om ock blott af himlens stjernor sedda.
När mig jorden famnat,
När hos dig jag hamnat,
Skall en pilgrim deras upptäckt göra;
Och från deras topp,
Medan sol går opp,
Ädla, glada forntids-röster höra.
—·—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
