Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalinske Smaklärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
hans särskilda tillämpningar. Huru föga säker eller efterrättlig
han är i dem, kan deraf inhämtas, att han öfver Stjernhjelm
uppskattade fru Brenner, i hvars arbeten han fann «all den
rätthet och behaglighet i tankar, som hos en skribent kan
fordras»; ja, han satte Dalins «episka dikt Svenska Friheten» vid
sidan af — om icke öfver — Tassos «frälsade Jerusalem»*).
Ett af hans fel, och det enda hvarifrån (snart nog) hans
efterföljare fullständigt gjorde sig fria, var alltså, att i sina
omdömen öfver äldre svenska vitterhets-idkare (om vi begagna ett
hans egna uttryck) «patriotera för starkt»; men orsaken till
denna nog frikostigt betygade aktning var ej blott en mindre
stadgad smak, utan ännu mer en oskrymtad pietet. Han synes
varit en mild natur, och är i allt godärlig; så jemväl i sin
flerstädes upprepade klagan, att icke förstå engelska och italienska.
Ett narraktigare exemplar af Dalinsk lärjunge är
Brun-jeansson, en med Sahlstedt samtida rimmare, som i ett par
afhandlingar, ställda framför sina rimverk, ej endast föreskref å
nyo, att orden böra i vers bibehålla .samma ordning som i annan
svenska, utan ock kungjorde: att alla enstafviga ord, liksom med
få undantag alla tvåstafviga, äro korta, och ej få göras till
långa; samt att alla trestaf viga ord, hvilka ej börjas med be eller
*) «Om någon Bouhours skulle anställa en pröfning och jemnförelse
mellan det Italienska Frälsade Jerusalem och Episka Dikten
Svenska Friheten, så torde kanske utslaget blifva gunstigare för Svenska
Auctoren, än man härtill inbillat sig på andra sidan om Bälten. Skulle
man finna mera invention i det Italienska stycket, så torde man finna
äfvenså qvicka, men mera rätta och rigtiga tankar i det Svenska.»
(Se Anmärkningarna öfver Triewalds Lärespån i Svenska Skaldekonsten.) —
Märkvärdigt är, att Dahlstjerna öfverallt hos Sahlstedt står så väl
anskrif-ven. I nyssnämnda anmärkningar jemnföres han med Guarini (hvars
Pastor Fido han öfversatt). — «Ho vet», — heter det, — «om han satt
sig före att täfla med Guarini i ett original, hvilkendera vunnit priset?
Åtminstone kan man fritt säga, att inventionen i det italienska
Herdespelet mestadels intet duger; ehuru tankarne kunna vara behaglige, och
talesättet intagande för dem som förstå språket» (temligen öfverflödig
tillsats!). — I alla fall är denna jemnförelse vida rimligare, än den mellan
Dalin och Tasso.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
