Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf den Tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
landtmannalifvet, i dikter, hvilkas fägring, oaktadt tillsatsen af
åtskillig flärdståt, är oförgätlig; sin konung tillgifven med
oinskränktaste hänryckning, och för honom oumbärlig, — än
såsom smidig och vältalig chef för hans utrikes ärenden, än
såsom med-uppfinnare och galanteri-versmakare vid hans
romantiska karuseller. Denne olik i både förtjenst och brist var
Adlerbeth *): mera manlig, grundlig, i sina öfvertygelser
sjelfständig; sorgfälligt laggrann, i sin vers som i sin lefnad, om
sanning och rigtighet; men torr, ofta sträf, och öfverhufvud i sin
poesi mera tänkare än skapare; likafullt en af de
verksammaste författarne för konungens nya theater; af honom offentligt
prisad såsom dramatisk skald **) och ansedd för Sveriges
egentlige sorgspels-diktare (åtminstone intill Leopolds uppträdande
med «Oden»). Till Adlerbeths rättmätiga pris må sägas, att
han i sina — visserligen något kärfva — tragedier och
operor ådagalägger långt mera sinne för antik enkelhet och
renhet, än de fransmän, hvilkas skådespel han följde såsom
mönster och stundom äfven tillät sig omarbeta; vidare, att han med
älskande allvar, och icke utan framgång, lyssnat till hjelteljud
från vår fordna Nord, i sin ombildning af Eivind Skaldaspillers
dråpliga qväde öfver Hakon Adalstens-fostre; slutligen, att han
i sitt obundna föredrag är klar, bestämd, värdig; i sina många
åminnelsetal, alltid en trogen och sakrik tecknare. Till en
senare tid höra de metriska öfversättningar från romerska
skalder, genom hvilka han på Sveriges vitterhet utöfvat sin varakti-
*) Adlerbeth, Gudmund Göran: född på Ramsjöholm i Smaland,
den 21 Maj 1751; studerade i Upsala; ingick i krigs-expeditionen af
kan-celüet 1771; ord. kancellist 1773; protokolls-sekreterare 1774;
riks-anti-qvarie och konungens hand-sekreterare 1778; R. N. O. 1784; Ledamot af
Vitterhets-Akademien 1786. Ledamot af Svenska Akademien s. &.;
kan-celli-råd 1787; drog sig efter Gustaf 111:8 död från alla offentliga
befattningar; deltog efter revolutionen 1809, såsom ledamot af
konstitutionsutskottet, i utarbetandet af Sveriges nu gällande grundlagar; statsråd och
friherre s. å.; R. och C. af K. M. O. 1814. Död på Ramsjöholm den 7
Oktober 1818.
Vid utnämnandet till Ledamot i Svenska Akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
