Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
trader tids- och lefnads-förhållanden, sädana det föregående
framställt. Anlagens nära skaldskap med de Creutziska är
obestridlig: men, ytligare bildad än Creutz, var han (såsom det tyckes)
i den antika vitterheten endast flygtigt bevandrad, helt och
hållet af fransyska författare uppnärd, med den tyska
litteraturen alldeles obekant*), och kännande de öfriga ny-europeiska
blott ofullständigt; desto fogsammare i allo efter sin konungs
smak, som egentligen fullbordade hans uppfostran, blef han
någonting både mindre och mera, än Oamillas sångare. I
allmänhet skulle vårt omdöme öfver Oxenstjernas poesi kunna
uttryckas ungeför så: han är en skald, mindre kraftig och djup,
än mild och öra; behagfull, men äfven behaglysten och gerna
ståtande; ofta qvick, oftare sentimental (stundom intill
trånmatt-het) och half melankoliskt glädtig; lysande, ett slags briljanterad
Creutz, med yppigare förgör, men (merendels) vekare ton och
nndulerande konturer; mera målare, än uppfinnare; mera
kolorist, än tecknare; i plan-anläggning underlägsen både Creutz
och Gyllenborg; mindre innerlig än den förre, mindre manligt
allvarlig än den senare, men öfverträffande den ene i glans,
*) Oupplyst förblifver väl numera, huru långt denna var känd af
Creutz; hvars vidsträckta beläsenhet prisas. Men att den för Oxenstjerna
var en okänd verldsdel, åtminstone under större delen af hans lefnad:
synes kunna, på flera sätt, bevisas ur hans skrifter. Icke blott genom
deras total-intryck vid ett allmänt betraktande; utan genom oräkneliga sm&
särtkilÄeter. Och ville man än hålla dessa samtligen för tillfälliga
(såsom t. ex. nä* en viss bekant blomma kallas «Vergiss-mieh-nicht», eller
när, i «Odtn öfver Konung Gustaf Adolfs Död», bredvid T i Ui skrifves
öfverallt Vallstein for Wallenstein eller Waldstein): så kan sådant ej
påstås om det ställe i «Aminnelse-Talet öfver Hertigen Fredrik Adolf», der,
vid karakteriserandet af de åtskilliga länder denne prins gick att besöka
tffldef en europeisk resa, Tyskland skildras såsom märkvärdigt endast
tfcr sitt folks «lärdom» och »konstiga statsförfattning*. Och detta
tal hölls — år 1805! — Dessutom förråda hos Oxenstjerna de botaniska,
mythologiska, öfverhufvud grekiska och romerska namnen en till den grad
fransysk stämpel (såsom i verserna «Så Tiden, att engång sig med Hebe
förlika» eller «Den tredubbla Hekat igenom mörkren tjöt»),«ett
förunderliga misstag stundom undfallit honom, när han velat afvika derifrån^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
