Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Behagen, och det rena nöjet,
Som oskulden i famnen bär:
Men snart förena de sig alla
Att en gudinnas hägnad kalla,
Som, för dem alla lika kär,
Af oförgänglig fägring prydes,
Af vällusten och åtrån lydes,
Och deras mor och Helsan är.
Med Fröjas gördel kring sitt sköte
Och Floras kransar kring sitt hår,
Hon sina vana barn till möte
Vid ungdoms-gudens sida går.
I deras armar Astrild hvilar,
Der Hoppet leker med hans pilar;
Och Önskningarne, sväfvande
Kring deras väg, den de förtrolla,
I bägges fotspår blommor sålla,
Hvart ögonblick förnyade.
J glädjens väsen! jordens vänner 1
Med vällust menniskan er ser.
Ej .blott den lycklige er känner;
Den sorgsne hägnas ock af er.
Hans ängslan af er anda svalkas,
Ert lugn med ljuset honom nalkas:
Han känner, från sin oros strid,
Med ömhet sina tårar blandas;
Hans klämda hjerta lindring andas,
Och med sitt öde sluter frid.
Anförare af edert gille,
J dagens gudar! främst bland er,
Naturens son, det fria Snille,
På jorden åter stiger ner.
Siirt t. Mkt. III. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
