Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Och skalden glömma sig och tro dig höras der,
Och älskarn Daphne se, och målaren naturen!
Om Oxenstjernas snille, riktbegåfvadt som det var, skulle
fullkomligare hafva utvecklat sig under andra, under senare
förhållanden? Kanske. Kanske icke. Det är åtminstone
sannolikt, att hans veka väsende ej skulle uthärdat den från alla
håll påträngande otrefnaden af ett tidslynne, hvars enthusiasm
— i fall man skall antaga, att det äger någon — rigtar sig
endast på kritik, oppositioner, negationer *). Mera troligt är, att
han blifvit en större skald, om han varit född i ett
syd-euro-peiskt land; ty i grunden var han en söderländsk varelse, som
råkat förirra sig hit upp, der «Adam i paradis åt rönnbär och
sjöng Evas pris under ruggiga granar»**). Mellertid dog han,
såsom han lefvat, i sånggudinnornas tjenst. Med rörelse läser
man det vid ålderdomens annalkning skrifna ((Brefvet från
Skenäs». »Jag besökte i går», säger han der, vden park, kallad
Sundängen, som af alla trakter vid Skenäs var mig alltid kärast,
och der jag under hela min ungdomstid diktade mina mesta
verser. Jag lade mig på mitt gamla ställe vid sjöstranden,
under samma ekar, utmed samma sten, mot hvars häll jag, för
trettio år sedan, hvar afton uppskref hvad jag hade hoptänkt
om dagen. Jag påkallade mina fordna gudamakter i samma
ord ungefär, hvarmed jag tilltalade dem den tiden. Men huru
stor blef ej min bestörtning, när stämmor, som småningom
nalkades mig, ändtligen förenades i en osynlig chör med den
åldriga visans bekanta ord och ton:
*) Blott inom rymden af den indostri-forgudning, som inbillar sig
vara filanthropisk, visar sig änna en verklig prodaktions-förmåga. Det är
härvid förgudningen — icke industrien — som åtgör det vedervärdiga.
**) Se inledningen till «Disa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
