Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge - Jordans mottagande i Paris - Brandenburgs ställning vid krisen i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG AUGUSTS POLITISK ÅREN I7OO—OI 25
nats, förklarade sig Ludvig XIV ej kunna genom beskicknings
aftardande till Polen återupptaga den diplomatiska förbindelsen.
Konung August hade ju också genom instruktionen för Jordan
förklarat, att en dylik upprättelse borde gifvas Frankrike, om
det blefve nödvändigt, blott ville han själf ej taga någon del
därvid l. Emellertid hade staden Danzig själf skjutit sig bakom den
polske konungen, i det den förklarat sig behöfva dennes tillstånd
för att till Frankrike afsända en deputation att göra afbön hos
Ludvig XIV. Så väl på grund häraf som i följd af konung
Augusts föregående hållning i saken — han hade bl. a. hos
konungen af Danmark lagt sig ut till stadens förmån — ansåg
Ludvig sig berättigad att kräfva ett direkt inskridande från hans
sida. På inkasten, att härigenom ovillkorligen skulle väckas oro
och split i Polen samt en dyrbar tid för förbindelsers knytande
försittas, ville han ej alls höra2: för honom bråskade det tills
vidare ej alls. På dessa kraf hängde sålunda öfverläggningarna
upp sig, tills ändringar af det politiska läget skulle göra det
lämpligt för den franska regeringen att visa sig mera
tillmöteskommande.
De ändrade politiska förhållanden, hvilka Ludvig XIV
bidade, borde naturligtvis framgå ur underhandlingarna rörande
Spanien och dess biländer. Emellertid arbetade de mot Sverge
förbundne, och bland dem ej minst konung August, med all flit
på att i Norden frammana en ny situation, som måste kraftigt
återverka på hela Europa, och som måhända skulle kunna drifva
den franske konungen ur hans tillbakadragenhet gent emot de
anbud, hvilka Jordan hade att göra. Med det inbrytande året
1 Ofvan s. 19 samt not. a ibm.
2 Se vidare redogörelsen i Ludvig XlV:s instruktion for Hiron (i
Instructions, Pol. /, s. 246 f.) å s. 249 — 50. — Danmark fick med denna sak att
gör a därigenom, att danstøi regeringen ej tillät den franska - eskadern att föra
genom sundet till Frankrike de Danziger-fartyg, som uppbringats, utan kvarhöll
dessa. Häraf uppkom på hösten 1697 en rätt liflig diplomatisk diskussion. Se
flerestädes i Leijonclos dep., 1697, S. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
