Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
C. HALLENDORFF
sig furstendömet Krossen mot sachsiska områden eller
penningar, samt att kurfursten skulle låta honom tillhandla sig en del
förnödenheter för arméns räkning1. Den viktigaste förmån, som
konungen var beredd att gifva i gengäld, var ett öppet
erkännande af den preussiska kungavärdigheten. Emellertid var det
hvarken Krossen eller de nämnda förnödenheterna, som han
härigenom främst ville vinna — Flemming fick tvärtom formlig
befallning att ej urgera landbytet, därest svårigheter mötte —
utan kurfurstens direkta understöd i kriget.
Den på tidens tecken ifrigt aktande kurfurst Fredrik
befanns vid Flemmings ankomst till Berlin fortfarande ej mycket
hågad att efterkomma dessa uppmaningar. De förbundnes sak
visade ännu inga lofvande framsteg. Polska republikens
anslutning var oviss nog, då framgången i Livland blifvit så klen.
Intet hördes om tsar Peters krigsförklaring, och det var icke
omöjligt, att denna alldeles inhiberades på grund af svårigheter
vid fredsslutet med Porten. Danmark hade visserligen begynt
krigsoperationer mot hertigen af Holstein-Gottorp, men — det
kunde kurfursten såsom gammal och intresserad medlare vid de
holsteinska tvistigheterna väl förutse — det skulle knappast töfva
länge, förrän en stark diplomatisk och militärisk pression från
Altonafördragets garanter skulle lägga tygel på den danska
dådlusten. Att genom egen energisk insats skaftä Danmark luft,
uppmuntra polska republiken och så själf gifva utslag till de
förbundnes förmån, därpå tänkte kurfursten minst af allt, ty blott
den opartiska ställningen mellan de stridande gynnade hans
önskningar.
Flemming fick också i Berlin mottaga många försäkringar
om det varma intresse, man hyste för hans herres sak, och
vinkar, att man gärna skulle vilja direkt understödja denna, allenast
den själf ginge något bättre, men tillika antydningar, att det
bästa, man nu kunde göra, vore att tänka på fredIcke ens den
1 Om detta senare hade redan Marschall von Bieberstein underhandlat,
såsom af hans korrespondens framgår.
2 Flemming till konung August, Berlin d. 5 juli (koncept i Pol.-Schw.
Krieg, V, Br dbg, Dr. S. A.) samt Flemming till Patkul, Malckow d. 13 juli
(afskr. i nysscit. volym). I det förstnämnda brefvet hemställer Flemming själf
på grund af Berlinerhofvets utsagor till konung August, om det ej vore läjnpli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
