Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Konung Augusts vacklan och afgörelse för fortsatt krig - Ställningen i Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
C. HALLENDORFF
beräkning på Danmark gjordes därför icke i det ofvan berörda
utförliga betänkandet. Icke heller kunde han dölja för sig, att
tills vidare föga eller intet understöd vore att vänta af de
ursprungligen påräknade deltagarne mot Sverge: af den
branden-burgske kurfursten, hvilken uttryckligen förbehållit sig frihet att
själf bestämma, när och huru han ville deltaga i kriget, och af
polska republiken, hvars hållning berodde på den större eller
mindre utsikten till framgång. Återstod sålunda såsom bestämdt
påräknelig allenast tsaren af Moskva.
Det var nog ej utan, att tsaren vid denna tid, efter sitt
eget stora nederlag, åtskilligt harmades på sina bundsförvanter
för det bristande understödet, och därför kunde konung August
med fog spörja, om han väl skulle vara sinnad att med allvar
fortsätta kriget. Särskildt visade han sig gramse mot Danmark,
som ej alls förmått binda de svenska trupperna och så vållat,
att dessa så snabbt kunnat vändas mot Ryssland. Den danske
ministern i Moskva fick ock af tsar Peter vid ett samtal, till
hvilket han kallats dagen efter dennes återkomst från fälttåget,
uppbära skarpa förebråelser för sin herres handlingssätt att sluta
fred i samma ögonblick, som tsaren, nödgad af hans och den
polske konungens påtryckningar, började kriget1. Utan dessa
påtryckningar, försäkrade Peter, hade han ingalunda begynt
operationerna så snart, innan tillräckliga förberedelser voro
träffade, utan väntat till följande år. Heins, som nu måste räkna
det som en lycka, att tsaren vid krigsutbrottet ej efterkommit
alla den danske konungens yrkanden utan tills vidare bevarat åt
sig ett drägligt förhållande till sjömakterna2, hade den största
svårighet att lugna den upprörde själfhärskaren. Han förmärkte
emellertid af tsarens yttranden, att denne allenast tänkte på
medel att bättre rustad möta i nästa års fälttåg och då taga hämnd
1 Heins till Fredrik IV, Moskva d. 23 december 1700 (g. st.):–"dans
le temps que le Czaar a commence la Guerre, mesme sur les instances reiterées
de Vre Majte et du Roy de Pologne." — Detta liksom samtliga i det följande
cit. bref från Heins bland Relät. RussL, D. R. A.
2 Jfr Heins bref till Jensen, Moskva d. 7 okt. 1700, Relät. Russl. D, R. A.
— skrifvet med anledning af den harm, som i Moskva rådde vid underrättelsen
om Danmarks fredsslut. — Se ock ofvan sid. 50 och 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
