Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
skulder på hans räkning och dertill i flera personers
närvaro gycklat öfver "den seglifvade gubbstören",
hvars arfvinge jag skulle blifva, ej vore värd hans
omsorger, utan ville han nu en gång för alla förklara
mig — och om det behöfdes äfven allmänheten —
att jag af honom ej hade annat att vänta än på sin
höjd ett måttligt underhåll, tills jag tagit min
studentexamen.
Dessa voro de första hårda ord jag erhållit, och
mitt fåfänga hjerta svalde af harm. Var det lönt att
göra sådant väsen för’ ett par hundra riksdalers skull ?
Yar jag väl sämre än stadens andra ynglingar, skulle
jag då försaka all ungdomsglädje för det jag
tillfälligtvis ej var rik?
Olyckligtvis tillbringade fru Wallén sommaren
och hösten vid en badort i södra Tyskland, ty hennes
bröst hade på de senare åren blifvit svagt och man
befarade lungsot. Hade hon blott varit hemma, skulle
en försoning lätt kommit till stånd, men nu var jag
alltför egenkär att kunna förmå mig till afbön och
erkännande af mina fel, och Wallén, som genast
förlåtit dem och glömt sin vrede, trodde att en tids
förvisning från hans hem skulle verka nyttigt på min
vandel och mitt tänkesätt.
Huru bedrog sig ej den ädle mannen häri! Nu
blott hänvisad till lättsinniga kamraters sällskap,
förringade de mitt fel och sporrade mitt högmod, och då
jag nödgades göra min mor bekant med förhållandet,
fann hon åter en bekräftelse på sitt gamla påstående,
"att barnlösa menniskor genom sina gerningar visade
att himmelen sjelf förnekat dem faders- och
modersglädjen till straff för deras kärlekslöshet", en filosofisk
åsigt, som jag fann beqvämast att ej vederlägga.
Endast två dagar återstodo innan terminens
början, och med illa dold oro väntade jag att få höra af
Wallén; det föll mig ej in att det var jag, som borde
gå till honom. Min mor föregaf en bjudning och
lemnade mig ensam med mina allt utom behagliga
känslor och tankar. I skymningen kom hon hem i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
