- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
42

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

"Du förstod ej språket; jag tänkte ett ögonblick,
/att du kunde vara en sådan der anmälare, som kilar
till befälet med allt hvad de höra eller se, och
befälhafvaren får nytt lif bara han tänker på hasselkäppen.
Vi ha annars inga spanare här" — han skrattade
tyst, men hjertligt, som man skrattar åt en qvick
ordlek; — "spanare betyder tjuf på romani, ser du, men
jag är ingen tattare, fast jag är ett svart krushufvud,"
fortsatte han med en ton, som om en dylik förmodan
endast kunde på skämt förutsättas; mitt namn är Kula
annars, jag har varit marinsoldat, stod väl hos befälet,
men har den onde i kroppen på mig när jag blir
rasande, skulle giftas med en flicksnärta, hade lagt
många slantar i hennes och moderns knä, men så tålde
jag inte att hon, tösen, kikade, på någon annan karl,
och det hade hon så svårt för att låta bli. Hur det
nu var, så tyckte kamraterna, att det var roligt att
drilla mig, ty då jag blef arg, söp jag mig full och
slog sönder så mycket jag fick tag i, en och annan
skalle med, om man ej aktade sig; men vår löjtnant
höll mig ryggen fri, ty jag var en flink karl och hade
gerna gått i elden för honom. — En dag kom jag till
min flicka, hon var bångstyrigare än vanligt, jag anade
brändt, här hade varit någon kurtisör, jag ville ha
slut på visan, ville att vi skulle gifta oss så snart som
ske kunde; hon saae, att hon för sin del just ämnade
göra det, men med en korporal, som redan tagit ut
lysning. — Nå ja, jag blef bindgalen, jag tror jag slog
både henne och hennes falska mor, söp hela natten,
tyckte mig hafva lust att sätta eld på hela staden,
och då jag på morgonen stod i ledet och löjtnanten
såg på mig, flög jag fram och gaf honom en sinkadus,
så att han tumlade om. — Hvad ville han göra mera
än utverka min benådning från dödsstraffet, jag fick
tio år för besväret. — Se, der har du historien om mig.
Jag är här förman på linväfveriet, och då nu
skolmästaren snart tår skollof härifrån, men pojkarne få bli
qvar i skolan, har jag löfte på att få platsen, ty se,
jag är den flitigaste kunden på boklådan, har läst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free