Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.121
ålderdom i ett till fängelset hörande skjul, men den
minnesrika veden kom ej fängelset tillgodo, utan stals
den, till arbetsföreståndarens stora harm, samma natt
från skjulet, hvilket var beläget utom sjelfva fängelset,
men inom dess område.
Denne tjensternans efterträdare hade i många år varit
i fångvårdens tjenst, hvadan den fann sig förpligtad att
indraga det personliga arvode, som företrädaren uppburit,
ty man behöfver ej fjeska för gamla bekanta, hvilkas
duglighet man känner; annorlunda är det med idel
obekanta förmågor, de måste naturligtvis beredas alla en
gästs beqvämligheter och fördelar. Fångarne drömde
ej ens om att gyckla med den nye arbetsföreståndaren
eller mig, hans första biträde; men vi visste båda, att
de, oaktadt vår uppmärksamhet, ändå lurade och
be-drogo oss i smått, och detta plågade och nedtryckte
tjenstemännen, som visste, att ifall jag och de öfrige
biträdena på kontoret äfven voro oredliga mot honom,
vore han en förlorad man, hemfallen åt styrelsens
stränga dom såsom en bedräglig tjensteman, för det han,
enligt fängelsesystemet, var tvungen att anförtro
för-råderna och bokföringen, det vill säga sin heder, i
straffångars händer. För väl van vid fångar, lät han aldrig
märka någon misstanke mot vår redlighet, ehuru han
kontrollerade våra arbeten med en affärsmans
noggrannhet, och visade sin belåtenhet med oss genom att betala
en viss afgift i månaden, den vi helt och hållet egde
rätt att uttaga i premievaror, och det var icke utan
skäl vi ansågo oss för de förnämsta af skrifvarne, ty
vi voro de bäst aflönade samt bäst, rättvisast och
strängast behandlade. Eåttan hade jag aflägsnat från
magasin och våg, det sista året fick han nöja sig med att
gnaga dem, som önskade komma på utarbete; nu var
Eåttan fri och ersatt af en annan, visserligen lika glupsk,
men ej hälften så slug karl som företrädaren, således
mindre farlig.
Äfven vår gamle bevakningsbefälhafvare hade
blifvit utbytt mot en yngre, hvars utnämnande gaf fån-
Brott och ttraff. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
