Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.131
grammet blifvit beviljadt, höll han en filosofisk
föreläsning, i hvilken han sökte bevisa oss onyttigheten af
ångern och barnsligheten af religionens föreskrifter och
trosläror. Denne unge man, hvars usla lif jag senare,
så vidt möjligt är, vill beskrifva, egde en icke obetydlig
lärdom och skarpsinnighet, han utvecklade sina
filosofiska åsigter på ett sätt, som var fullkomligt i vår smak,
endast Humlan teg och instämde ej i vårt bifall till
föredraget, utan bad honom blott, med en undertryckt
suck, föreläsa det "hittade" poemet. Studenten lydde,
men han bad ordföranden bestämma, hvilket af de
fyra hittade manuskripterna borde läsas först. Vid en
blick på papperen, såg jag af öfverskrifterna att poeten
tagit sig före att besjunga befälets förtjenster och fel.
Humlan flög upp, fläktade med händerna och satte
sig brummande, hvarefter han förklarade, att det poem,
som rörde presten, väl kunde föredragas, då det både
var sant och temligen oskyldigt, men han ville ej vara
ordförande i klubben, om personliga anfall mot befälet
och fängelsets öfrige tjenstemän skulle upptagas i
programmet. Studenten svarade, att han var af
fullkomligt lika åsigt och endast trott sig böra anmäla
hitte-god3et. Förklaringen antogs, och korridorvakten, som
ej hunnit lugna sina upprörda känslor, under det
studenten höll sin filosofiska föreläsning, torkade sig om
munnen och bad målaren tala om "Karnobeln". Denne
började:
"För några år sedan var här under flera månader
en gruflig bränvinsbrist bland det sämre folket, ty se,
alla de der vanliga lurendrejarne hade otur och blefvo
knipna. Så tog bevakningen till exempel på en gång
två kannor bränvin, som rengörarne sökte få in i ett
par dubbelbottnade baljor, och kort derefter tappade
det ena stadsbudet i sjelfva vakten en lång bleckflaska,
som var formad efter hans ben, men varit uselt
fast-bunden. Vallarbetena voro slut, man fick ej mera ligga
derute och under rasterna tugga halmstrå..."
"En förklaring är nödig öfver halmstråna," afbröt
ordföranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
