- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
191

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.191

och tjenstemännen här på platsen hade en synnerlig
tur, som ej råkade ut för någon menniskoälskande
"insändare", hvilken kunde funnit sig kallad att
uppträda i någon sympatiserande tidning mot förtrycket
af ett så förhoppningsfullt "samhällets olycksbarn".

"Som sagdt, vederbörande hade tur den gången,
men huru länge det kunde räckt, är ej godt att veta,
ty ingenting frestar mera en del skriflystna personer
än just att blanda sig i förhållanden, hvilka de ej
förstå; lyckligtvis kom, i September 1864, en stenlcokbit
att besanna ordspråket: små orsaker, stora verkningar.
Saken var den, att en fånge, som tjent ut sin strafftid
och stod färdig att lemna fängelset, befanns innehafva
ett sigill af stenkol, graveradt af vår vän Michel;
egaren påstod visserligen, att han med tillstånd låtit
förfärdiga sigillet, men då den tjensteman, som kunnat
bestyrka uppgiften, tillfälligtvis var bortrest, fann
befälet för godt att göra en visitation i Michels arbetsrum,
derunder skonande hvarken golf eller väggar; honom
sjelf hade man den artigheten att innesluta i en cell,
så att han slapp vara vittne till den förödelsens
styggelse, som herrskade i hans atelier, en vandalism, den
der sträckte sig ända in i kakelugnen, som nedrefs’,
och hvilken slutligen, hur oskyldig den än stält sig,
befanns vara sjelfva härden för en falskmyntarebank;
ty i dess rör lågo, dels nära färdiga plåtar, dels
sedelblanketter, hvilkas förträffliga vattenstämplar utvisade,
att mannen ej glömt danskarne, utan ånyo ville vara
danska nationalbanken behjelplig att utfärda sedlar å
fem rigsdaler; en dylik sedel, men äkta, fanns äfven
i det väl ordnade förvaringsrummet. Huru säkert
detta än kunde anses, hade dock vår man varit betänkt
på en möjlig upptäckt och sökt sätta sig i säkerhet för
följderna genom att å ena blanketten anbringa ett slags
förklaring öfver orsaken till dessa hemliga arbeten,
dem han påstod sig utföra endast för att bevisa sin
oskuld i den förfalskning, för hvilken han då
undergick bestraffning. Han sökte nämligen, såväl i detta
tryckta försvar, som i sitt muntliga, vilja öfvertyga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free