- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
204

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.204

"Och dock kan ej fröken känna arten eller
mängden af alla dessa," ropade jag skakad, glömmande till
hvem jag talade.

En djup rodnad, som efterträddes af en ännu
djupare blekhet på den unga flickans kinder, kom mig
att fasa för den häntydning jag framkastat. Hon rätade
upp sig till sin fulla längd och lät sina klara, rena
blickar hvila på mig: "Jo, jag vet något äfven om
dessa brott," sade hon med fasthet; "jag var blott ett
barn, då jag kom att bo på ett fängelse; ingen mor i
verlden han skydda sitt barns öron från att befläclcas
genom åhörandet af de skamligaste ting, då hon har pigor
och fångar till hjelp i huset, ty dessa blifva vanligen
mer än goda vänner."

Svaret var så öppet, så rent, att jag betraktade
henne med nästan helig vördnad. "Behöfver ni en vän,
så vänd er tryggt till" — hon nämde Humlans
verkliga namn — "han skall råda, upplysa och hjelpa eder,
men först vill jag gifva er ett välment råd: Akta er
för för detta bataljonsadjutanten, han är något värre
än en förbrytare, han är en kallblodig och beräknande
skurk, hans ständiga sällskap är målaren och den farlige
litografen, låt ni ej förleda er af dessa till flera brott,
vare sig mot fängelsereglorna eller något ännu svårare;
den mans sällskap, som jag nu rekommenderat, bör
kunna bli er ett skydd mot alla frestelser."

"Fröken känner då denne man närmare?" frågade
jag skyggt, ty jag bäfvade för den noggranna kännedom
hon hade om fängelset och dess innevånare.

"Att bo midt ibland er och ej känna åtminstone
dem, af hvilka tjenstemännens medborgerliga väl till så
stor del beror, är väl èj gerna möjligt," svarade hon
undvikande. "Men ni vill ju blifva bättre, icke sant?
Ni skall ju snart återtaga edra studier, sök i dessa och
i Herrans ord tröst och ledning in på en bättre väg
än den ni hitintills har vandrat, och må så den Högste
hjelpa er att kämpa en god kamp mot det omgifvande
syndaeländet; jag kan blott bedja för er så, som jag
ber för hvarje olycklig." Hon räckte mig åter sin hand,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free