- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
224

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.224

resan stöld till fyra års straffarbete, och blef genast
vid sin ankomst till fängelset anstäld på direktörens
kontor. Men hans smutsiga vanor och oduglighet i
räkning samt den slags skrifning, som här skulle utgöra
hans dagliga sysselsättning, gjorde honom föga afhållen
bland oss skrifvare. Han var allt för högfärdig öfver
sin akademiska bildning för att vilja lära sig
kontorets göromål, utan sysselsatte sig, antingen med att
skrifva poesi, än af det mest upphöjda, än af det
lättfärdigaste slag, eller skref han filosofiska
afhandlingar|; stundom kunde han dock hela dagen sitta och
fullklottra ark efter ark med olika, helst adliga,
fruntimmersnamn, derunder beklagande kontorets brist på
en — adelskalender.

Yi öfversågo länge med hans oordentligheter, ty
hans samtal och skrifter roade och intresserade oss;
synnerligen voro de bref, han dels i bunden, dels i
obunden stil skref till en lika bildad som skarpsinnig
dam, en nära slägtinge till honom, verkliga snilleverk,
äfven om man, såsom hon gjorde i sina svar, måste
ogilla den verldsåskådning och de åsigter han så
mästerligt framstälde och försvarade. Han, liksom så
många andra, satte en ära uti, att visa sig dåligare
än han verkligen var, och om han någon gång hade
låtit en bättre eller i synerhet en ångerfull känsla
framskymta, kunde man vara säker, att han genom
hån eller sofismer, skulle skynda att hämnas på sig
sjelf för en stämning, som han påstod hade sin grund
i vår simpla föda och dåliga matsmältning samt brist
på frisk luft. Den poesi han skref under sina bästa
stunder förintade han vanligen genast, men då han var
högst oordentlig i handterandet af papper, så räddade
vi stundom en och annan bit. Om han skref mer än
en handstil visste vi ej, men det poem, som finnes
intaget här nedanför, var ej skrifvet med hans vanliga stil,
och han förnekade att vara författaren, under
påstående att han ej var den ende poeten inom
fängelset. Vi antogo dock, att han ej haft hjerta att
förstöra dessa, om bättre känslor vittnande versar, och der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free