- Project Runeberg -  Äventyr /
26

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Jesie kommer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sheldon nickade utan att se upp. Han hade hyst
en varm tillgivenhet för Hughie Drummond, och
vännens död jämte den därmed följande begravningen
tycktes vara en outhärdlig ökning av den börda, under
vilken han redan förut höll på att digna. Han hade
en känsla av — eller rättare sagt en visshet om, att
vad han hade att göra var att sluta sina ögon och låta
allting gå — att han skulle dö, sjunka i oändlig vila.
Han visste det. Det var helt enkelt. Allt vad han
hade att göra var att sluta ögonen och släppa taget,
ty han hade kommit därhän att han levde endast
därför att han ville det. Hans utmattade kropp tycktes
redan vara stadd i begynnelse till upplösning. Det
var bara dårskap av honom att hålla fast vid livet.
Han hade redan gått igenom ett tjogtal dödsstunder,
och vad tjänade det till att förlänga det hela till två
tjog till innan döden kom på allvar? Och han var
icke allenast icke rädd för döden, han rentav önskade
att få dö. Både hans utmattade kropp och hans
levnadströtta själ önskade det, och varför skulle då icke
livslågan slockna helt och hållet?

Men det inom honom som kunde vilja liv eller död
pulserade fortfarande. Han såg de båda båtarna
lägga i land nere vid stranden, och han såg de sjuka
bäras förbi på bårar eller på kamratryggar i en dystert
klagande procession. Han såg ovädret nalkas vid
den molnhölj da horisonten och han tänkte på de sjuka
därnere i skjulet. Där hade han någonting som
väntade på honom, någonting som skulle göras, och det
låg icke i hans natur att lägga sig ned att sova eller
dö så länge något arbete var ogjort.

Förmännen tillkallades och fingo order att staga

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aventyr/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free