Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Joan Lackland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga jättar bakom henne. Bägge höllo sina ses fot
och deras kroppsbyggnad var grov i proportion
därefter. Han hade aldrig sett sådana öbor. De voro
icke svarta som Salomonsöarnas vildar, utan ljusbruna,
och deras anletsdrag voro större, mera regelbundna
och till och med vackra.
Kvinnan — en ung flicka efter vad han kunde se
— kom gående på verandan till den plats där han satt.
De bägge männen väntade i trappan och sågo nyfiket
på. Flickan var ond. Det såg han. Hennes läppar
skälvde och hennes gråa ögon blixtrade. Där fanns
temperament — det var vad han tänkte. Men
hennes ögon voro frappanta. Han kom nu till den
slutsatsen, att de icke voro gråa när allt kom omkring, eller
att de åtminstone icke voro bara gråa. De voro stora
och långt åtskilda, och de betraktade honom under
en hög och klar panna. Hennes anletsdrag påminde
om en kamé, så rent skurna voro de. Det fanns också
andra märkliga ting hos henne — cowboyhatten, de
tjocka, bruna hårflätorna och en långpipig 38 kalibers
Colt-revolver, som hängde i sitt hölster vid hennes
sida.
»Skön gästvänlighet ni visar, det måste jag säga»,
ljöd hennes hälsning. »Att låta främlingar gå till
botten eller simma i land midt för er gårdsplan ...»
»Jag — jag ber om förlåtelse», stammade Sheldon,
Och genom en ytterlig ansträngning lyckades han
komma upp på sina fötter.
Men benen veko sig under honom, och med en känsla
av att hålla på att kvävas började han sjunka till
golvet. Han fick en svag förnimmelse av tillfredsställelse,
då han såg ett uttryck av deltagande i flickans ögon.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
