Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hon vill skaffa sig ett plantage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen var oerhört dryg — det var därför jorden vai
så billig — och det värsta var att vi inte kunde få
några arbetare. Kanakerna ville inte göra
någonting alls, och ämbetsmännen tycktes sitta uppe om
nätterna och tänka ut nya hinder att ställa i vägen
för oss.
Sex månaders vistelse där var nog för far.
Situationen var fullkomligt hopplös. ’Vi ge oss av till
Salomonsöama’, sade han, ’så få vi se en skymt av
hur England regerar. Och om det inte finns några
möjligheter där heller, så ge vi oss vidare till Bismarcks
arkipelag. Jag vill slå vad om att Amiralitetsöarna
ännu inte ä’ civiliserade.’ Alla förberedelser voro
gjorda, allt var stuvat ombord och ny besättning —
marquesaner och tahitier — anländ. Vi voro just i
begrepp att segla till Tahiti, där Miélé skulle undergå
en behövlig reparation och förses med en del ny
utrustning, då min stackars farsgubbe sjuknade och dog.»
»Och då stod ni alldeles ensam?»
Joan nickade.
»Så ensam som möjligt. Jag hade varken bröder
eller systrar och fars alla anhöriga hade omkommit
under ett skyfall i Kansas. Det hade händt när han
var en liten gosse. Natur!:jtvis kunde jag resa
tillbaka till Von. Där kan jag alltid ha ett hem. Men
varför skulle jag göra det? Jag funderade över fars
planer och tyckte att det nu var min plikt att
fullfölja dem. Det vore ju en vacker uppgift. Jag fick
stor lust att göra det. Och — nu är jag här.
Följ mitt råd och far aldrig till Tahiti, mr Sheldon!
Platsen är härlig och infödingarna hyggliga, men de
vita! Där föres ett riktigt rövarliv! Tjuvar, roffare
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
