Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Stormar inomhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laitas snårbeväxta sluttningar, där blåaktig rök höjde
sig från en hydda och avtecknade sig mot den gråa
bakgrunden av en annalkande regnskur.
»Men inte kan ni företa er någonting så dåraktigt...»
sade han.
»Börjar ni nu igen!» utropade hon.
»Jag menade inte alls på det sättet, och det vet ni.»
Han talade långsamt och allvarligt. »Och vad det
andra beträffar — det där om att tillåta — så är det
ju bara ett talesätt. Naturligtvis är jag inte er
förmyndare. Ni vet att ni kan fara till Guvutu, om ni så
vill ...» Han var nästan frestad att tillägga: »Ni
kan till och med dra åt häcklefjäll», men han
fortsatte i stället: »Jag skulle emellertid djupt beklaga
det, det är alltsammans. Och jag är mycket ledsen
över att jag har sagt någonting som sårat er. Ni
måste komma ihåg att jag är engelsman.»
Joan smålog och återtog sin plats.
»Jag har kanske förhastat mig», erkände hon. »Ser
ni, jag hyser en sådan avsky för allt tvång. Om ni
bara visste hur jag har nödgats kämpa för min frihet!
Det är en ömtålig punkt hos mig, att jag inte kan
fördra att bli tillsagd vad jag skall göra eller inte göra av
någon bland er, som själva ha upphävt er till
skapelsens herrar. Viaburi! Ni gå och stanna i köket.
Inte hämta Noa Noah. Och nu, mr Sheldon — vad
skall jag göra? Inte vill ni ha mig här, och det tycks
inte finnas någon annan plats för mig.»
»Det är överdrift. Att ni led skeppsbrott just här
var ju en riktig skickelse för mig. Jag var mycket
ensam och mycket sjuk. Jag är verkligen inte alls
säker på huruvida jag skulle ha gått igenom eller ej,
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
