Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Mr Morgan och Mr Raff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja visst. På det viset spara vi in en skepparlön.
Vi skulle ju också kunna komma överens om att ge
er lön som förvaltare och mig som kapten. Det vore
mycket enkelt. För övrigt — om ni inte vill låta mig
bli er kompanjon, så köper jag Pari-Sulay, skaffar mig
en mycket mindre båt och seglar den själv. Så att
vari ligger skillnaden? »
»Skillnaden? Å — den är så stor den kan vara.
Slår ni er ned på Pari-Sulay, så är ni fullkomligt
oberoende i fråga om ert vågspel. Ni kan då bli kannibal
utan att jag har någon rätt att ingripa i saken. Men
här på Berande skulle ni bli min kompanjon, och då
vore jag ansvarig för edra handlingar. Naturligtvis
kunde jag aldrig tillåta att min kompanjon vore
skeppare på ett rekryteringsfartyg — och det vill jag säga
er, att något sådant skulle jag heller aldrig tillåta en
syster eller hustru eller ...»
»Men nu ska’ jag inte bli er hustru, gudskelov, utan
bara er kompanjon.»
»För övrigt vore de hela rent av löjligt», fortfor
han envist. »Betänk situationen. En man och en
kvinna, bägge unga, kompanjoner på ett isolerat
plantage. Den enda praktiska lösningen bleve väl
då att jag gifte mig med er ...»
»Jag har framställt ett affärsförslag och alls inte
något giftermålsanbud», avbröt hon med iskall harm.
»Jag undrar nu verkligen, om det i hela vida världen
finns en enda man som vill hålla mig för kamrat.»
»Men ni är i alla fall en kvinna», började han, »och
det finns vissa regler för det passande ...»
Hon reste sig häftigt och stampade med foten.
»Vet ni vad jag nu skulle vilja säga?» frågade hon.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
