- Project Runeberg -  Äventyr /
132

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Ungdomens logik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade etl sådant barn blivit inkorporerat i en sadan
kvinnlig gestalt?

Och han fortfor att stirra på hennes hatt och
fundera; hans förargelse dunstade bort, och nu satt han
där och bråkade sin hjärna med att finna någon
passabel utväg för att hon skulle kunna stanna på Berande.
En sällskapsdam? Ja, varför inte? Han kunde skicka
efter en sådan med första båtlägenhet till Sydney.
Han kunde...

Han stördes i sina funderingar av hennes klingande
skratt, och han gick till dörren och såg henne springa
utför vägen ner till stranden. Efter henne följde två
av hennes tahitier, Papehara och Mahamémé, i
skar-lakansröda lava-lavas och med blottade slidknivar i
sina bälten. Där hade han ett nytt exempel på
hennes egensinnighet. Oaktat alla hans böner och
föreskrifter, alla varningar för faror som hotade från
hajarna, envisades hon att ge sig ut och simma när som
helst och vid alla möjliga tider — det föreföll honom,
som om hon med särskild förkärlek brukade bege sig
ut strax efter måltiderna.

Han såg henne störta sig i vattnet och dyka
alldeles som en pojke från ändan av den lilla piren, och
han såg henne sträcka ut med kastsim, följd på
vardera sidan ungefär på tolv fots avstånd av sina bägge
tjänare. Han hade icke stor tillit till deras förmåga
att köra undan en hungrig människoslukare, men
däremot hyste han en osviklig tro på att de modigt skulle
offra sina liv för henne, ifall de bleve angripna.

De simmande begåvo sig rakt ut till havs och deras
huvuden syntes allt mindre och mindre. »Sjön gick i
lätta, rastlösa vågor, och snart försvunno de tre hu-

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aventyr/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free