Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tjugotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOTREDJE KAPITLET
Jag har sett något vackert i East End, men också
det enda vackra där, nämligen barnens dans, då
positivspelaren kommer i gatan. Det är förtjusande att
se dessa små, den uppväxande generationen, svänga sig
i dansen och steppa med de sötaste, små mimiska
rörelser och graciösa påhitt, medan deras muskler
arbeta snabbt och säkert och deras fjäderlätta steg smälta
rytmiskt samman på ett sätt, som de inte ha lärt på
en dansskola.
Jag har talat med dessa barn både här och på andra
platser, och det slog mig, att de voro glada som barn
och på något sätt kanske ännu livligare. De ha en
mycket livlig och verksam fantasi och deras förmåga
att leva i fantasins värld är mycket märkvärdig. Ett
helt livs glädje strömmar i deras blod. De älska
musik och rörelse och färger, och ofta upptäcker man
under deras smuts och paltor en förbluffande skönhet
både i ansiktsdrag och figur.
Men det måste bo ett troll i London, som stryper
alla barnen. De försvinna. Man ser dem aldrig åter,
aldrig någon som liknar dem. Man kan förgäves söka
efter dem i den generation, som vuxit upp. Bland de
vuxna finner man blott förkrympta figurer, hemska
ansikten och förslöade och dumma varelser. Grace,
skönhet, fantasi, alla rester av andlig och kroppslig
smidighet är borta. Stundom kan man dock få se en
kvinna, inte särskilt gammal, men krokig och utan fi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/avgfolk/0211.html
