Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider. Under goda tider lyckas de flesta av dem att
få tillräckligt att äta, i dåliga tider dö de av svält.
De svälta ihjäl i dag, de svulto ihjäl i går och i fjor,
och de komma att dö av svält i morgon och nästa år;
ty hos dem råder, i motsats till hos innuiterna, en
kronisk hungersnöd. Det finnes 40,000,000 engelsmän,
och 939 av 1,000 dö i fattigdom, medan 8,000,000
förtvivlat kämpa för att hålla armodet borta. Dessutom
födes varje barn hos dem med en skuld på 22 pund
sterling — på grund av den uppfinning, som kallas
nationalskulden.
Gör man en opartisk jämförelse mellan
genomsnitts-innuiten och genomsnitts-engelsmannen, finner man,
att innuitens liv är mindre hårt. Medan innuiten blott
lider nöd under dåliga tider, råder bland
engelsmännen nöd även under goda tider. Ingen innuit saknar
bränsle, kläder eller husrum, medan engelsmannen
ständigt måste kämpa för dessa tre ting.
I detta sammanhang kan det vara lämpligt att erinra
sig, vad en sådan man som Huxley sagt. På grundval
av de erfarenheter han förvärvat som tjänsteläkare i
Londons East End och som vetenskaplig forskare bland
de mest primitiva folkslag, har han kommit till
följande resultat: "Om man ställde mig inför valet, skulle
jag efter moget övervägande föredra det liv vilden för
framför det som leves i det kristna London."
De förmåner människorna komma i åtnjutande av
äro resultat av deras eget arbete. Men då
civilisationen inte har kunnat skaffa engelsmannen husrum och
föda, vilket däremot innuiten kan glädja sig åt, kan
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
