Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparsamhet och kris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna tanke innebär ingenting mindre än att hungern själv
skulle producera föda, kölden själv kläder o. s. v., medan
alla händerna lågo i kors och dåsade av i sysslolöshet —
såsom kapitalister kunna få göra. Samtliga människohänderna
kunde få vara räntetagare, endast under förutsättning, att
de i naturkrafterna hade ett arbetande och trälande
proletariat, vilket de fingo skinna på samma sätt som räntetagare
nu skinna det levande, personliga proletariatet.
Men tyvärr leva vi ej i en dylik trolldomsvärld, och
sparsamhetsivrarna kunna ej skapa oss en sådan. Därtill äro
deras förtjänster av en alltför negativ art.
Men så länge de ej hava skapat oss en dylik värld, blir
räntan till sin natur ej blott en inkomst utan arbete, utan
ock en rättslig titel till erhållande av en andel i andras arbete.
Det är då klart, att individernas strävanden att förvärva sig
dylika rättsanspråk på varandra — vilket just var meningen,
när de togo sig för att spara ihop till ett kapital — måste
— om de lyckas lika för alla — fullkomligt neutralisera
varandra. Om ni står mitt i en folkhop, kan det visserligen
lyckas er att höja er upp på de övrigas axlar, så att ni
kommer ett par fot från marken; men om det uppstode en
allmän strävan i hopen att höja sig upp på varandras axlar,
skulle väl hela massan därigenom kunna lyfta sig en enda
tum från marken? Svaras det nej härpå, skall man icke
sedan komma och predika för folket, att alla och en var
kunna genom sparsamhet skaffa sig ett kapital. Att tala
till den stora massan om sparsamhet såsom kapitalbildande
är ett hån. Sparsamheten kan i detta syfte blott tjäna ett
fåtal kapitalistfrön, ty den liknar ett hantverk, som kan
drivas med fördel endast så länge konkurrensen inom detsamma
ej blir för stor.
Jag talade nyss om ett samhällsskick, där var och en ägde
en samlad skatt, en konsumtionsfond, vilken visserligen ej
kunde i likhet med ett kapital förvärda sig, men som dock
vore något att ösa ur. ”Förvärda” låter främmande på vårt
svenska språk, men det kommer sig blott därav, att vi ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
