Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om författaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bok, som dock alltigenom förråder intelligens och passion.
Ämnet har sedan upptagits av Gustav av Geijerstam. Men
Wermelins bok är glömd, blev aldrig ens omtalad med undantag av
ett svinaktigt epigram i Söndags-Nisse och litet mopsglävs i
landsortspressen.
Det var denne man jag nu drack den sista skålen
tillsammans med. Det var en intelligens, som bojkottats av överklassen
och nu måste rymma fältet. Han hade blivit utknuffad därför
att han icke som vi andra kunde begagna armbågarna. Han
kommer troligtvis aldrig mer tillbaka, han är kanske död för
oss, men minnet av Atterdag Wermelin skall likväl fortleva i
mer än en arbetares hjärta, och om aldrig så många glänsande
förmågor växa upp inom vårt parti, skola vi dock icke glömma
denna, som vi låtit rycka från oss.
Och nu har revolutionen i SVerge en tapper man mindre,
arbetarerörelsen i Sverge en vetenskaplig banérförare mindre
— och Amerika en typograflärling mer.”
Så långt Axel Danielssons teckning av sin väns öden fram
till Amerikaresan. Därutöver är föga att tillägga. Amerika
har alltid varit hårt mot nykomlingar och är nykomlingen
därtill socialist — så mycket värre. Det talades i den lilla
minnesteckningen av Wermelins vän om förtvivlan och
självmordstankar redan i Sockholm, men även om hopp och
lyckliga stunder. I Amerika dominerade blott förtvivlan och
självmordstankar och efter bittra och fruktlösa försök att vinna
fotfäste gav Wermelin upp den ojämna kampen och tog
frivilligt avsked av livet. Inte ens hans anspråkslösa plan att lära
sig typografyrket hade slagit väl ut. Okänd och i ett
främmande land, sökte och fann han döden genom ett hopp från
Brooklynbron.
”Kan sparsamhet rädda den stora massan”, var den titel
under vilken här föreliggande broschyr först trycktes i
Ahnfeldts ”Dagens Krönika”. Sedermera har den utkommit som
broschyr, med den titel som Axel Danielsson omnämner som
rubrik på det föredrag som ursprungligen låg som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
