Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om konventionel och naturlig anständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att önska naturlighet och sanning i umgänget
mellan de båda könen är — och detta kan aldrig
nog betonas inför de fördomsfulle — icke
detsamma som att önska råhet och fräckhet. Det
är mitt hopp, att vår uppfattning af de sexuella
förhållandena skall undergå en total förändring,
sä att de förlora denna karakter af onämbar
vidrighet, som pryderiet, intet annat än det gett
dem. När denna förändring försiggått, skall det
bli lika sällsynt att få höra en plump, knoddaktig
qvickhet om dessa ting som om t. ex. en vacker
landskapstafla.
Under nuvarande förhållanden, med den
uppfostran och föreställningssätt, som den nuvarande
generationen eger, är pryderiet delvis berättigadt.
Det är klart, att många finnas, som icke kunna
kasta af sig de artificiella bojorna, helt enkelt
derför, att de aldrig skola kunna lära sig begripa
skilnaden mellan råhet och naturlighet. Anden
gör dem icke fria, och derför kunna de icke
rättsligen bli det. Men de. som förnimma hvad
sanningen tillhörer, de ha här en mission att
utföra. Deras oförskräckta naturlighet skall bli en
helsosam protest mot de öfriges förkonstling och
onatur, en varning till eftertanke — hvilket behöfs.
Äfven om en annan art af konventionalitet
än pryderiet torde här vara rätta stället att säga
några ord. Det är skenets anständighet. Pryderiet
var ett döljande af sådant som icke behöfver
döljas, skenets anständighet är döljandet af det
verkligt skamliga, det onda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
