Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigtade rätt nu, sedan de voro honom in på
lif-vet — just i nackgropen, just der! Så att det
kändes som om nacksenorna gått sönder! Han
stod. Och i knävecken! Han stödde sig numera
blott pä det högra benet — och stod. Han
kunde ingenting se mer. På det ena ögat hade
han fått en boll, så att han tyckte det slagit
sig en buckla på det. Nu kastade man i; kull
honom. Han skulle »krynas i snön». Han
sparkade omkring sig, ref, bet och kom upp. Han
blödde näsblod men torkade bort den med
näsduken och bet i hop tänderna. Han drog med
ena rockärmen öfver ögonen. Lika godt om det
var snö eller ej, någonting vått fick inte synas
der. Striden hade blifvit ett envig mellan honom
och en storväxt, fruktad femteklassist. De öfriga
stodo och sågo på. Hela slaget var slut utom
här. Gustaf kastades omkull och kom upp igen.
Grep sin fiende vid halsen, rycktes lös som en
vante och kastades med hufvudet före i
snö-drifvan. Upp igen — då kände han sig fattad
i armen och stannade. En qvinna stod bredvid
honom. Det var fröken Forsberg, föreståndarinnan
för flickskolan. Hon hade ett strängt, ogillande
uttryck i ansigtet. ;— »Du är en stygg gosse»
— sade hon. — Låt bli mig! — skrek han och
ville ånyo rusa på sin skrattande motståndare.
Men i samma ögonblick öfverfölls han af en
häftig känsla af blygsel. Det var för mycket!
Han hade trott sig midt uppe i ett hjeltedåd,
en strid mot öfvermakten, minst lika glänsande
som Narvaslaget; och nu stod han här som en
Ungdomssynd. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
