Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta denna aning ville ta en bestämd form,
fattades hon af vedervilja och sökte tysta ned den.
Emellertid var det som om sanningen velat
tvinga sig pä henne. Hon fick ännu ett par
gånger se detta djuriskt idiotiska uttryck, som
Gustafs ögon och ansigte kunde anta i stunder,
dä han glömde, det han icke var ensam.
Dessutom var det flere andra tecken, så tydliga, att
de icke lemnade en skymt af ovisshet qvar.
Gustafs blekhet var somliga dagar mer i ögonen
fallande än eljes. Den torrhosta, hvaraf han
sedan någon tid var angripen förvärrades under
samma dagar. Han kunde då gå och harkla
sig på ett eget tungt sätt, som blef olidligt att
höra till följd af den ansträngning det tycktes
kosta. Och efter de häftigare hostanfallen, under
hvilka intet slem lossnade, såg han ofta matt ut,
som om han varit färdig att svimma.
Gustafs eremitliga skaplynne var väl egnadt
att lemna insteg åt sjelfbefläckelsens last. Hur
föga farliga äro icke de begär, som alstras i ett
retelsens ögonblick under sammanvaron med en
varelse af motsatt kön mot dem, som spira upp
i ensamheten, väckta och närda endast genom
den kringflackande fantasiens hokuspokus!
Då tant Maria först började misstänka
honom hade Gustaf i ett par år varit hemfallen åt
detta elände, som likt en slingrande och tärande
parasit med sina luftrötter omsnärjde hela hans
varelse, sugande märg och must. Hans
hederskänsla? — Den hade blifvit öfverrumplad. Den
kunde ju icke resa sig förrän han begrep, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
