- Project Runeberg -  Profetiorna om Babylon och vilddjuret i Uppenbarelseboken, syndens människa, Antikrist, det mystiska talet 666, domen öfver det stora vilddjuret och skökan samt tiderna för dess fullbordan, förklarade enligt historien och skriftens utsagor /
2

(1894) [MARC] Author: Henry Grattan Guinness
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. Profetiorna om "Babylon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

profetior har lämnats en gudomlig uttolkning, nämligen
synen om det stora babylon, hvilken omtalas i bokens
sjuttonde kapitel, en profetia, som genom sin samtidiga
förbindelse med nästan alla öfriga Apokalypsens
förutsägelser lämnar en mycket värdefull nyckel till
betydelsen och tillämpningen af hela följden af syner. Dessa
profetior hafva dessutom för oss en djup praktisk
betydelse, hvilket gör det särskildt nödvändigt att de tolkas
riktigt.

Omedelbart före Babylons fall, hvilket beskrifves i
Uppenbarelseboken, 18:de kapitlet, höres en röst från
himmelen, som ropar: ”Gån ut från henne, I mitt folk,
för att icke deltaga i hennes synder och få del i hennes
plågor. Ty hennes synder räcka ända upp i himmelen,
och Gud har kommit i håg hennes orättfärdigheter”.

Är det icke således utomordentligt viktigt, att de kristna
få en tillfredsställande, en tydlig och klar förklaring
beträffande det förhållande eller det system, hvilket
denna röst från himmelen så högtidligt fördömer? Och
på liknande sätt höres strax efter Babylons fall, ”en
stark röst såsom af en stor skara i himmelen, som
sade: ”Hallejuja! Frälsningen och äran och makten är
vår Guds! Ty sanna och rättfärdiga äro hans domar,
ty han har dömt den stora skökan, som fördärfvade
jorden med sin skörlefnad, och han har utkräft sina
tjänares blod ur hennes hand. Och åter sade de:
Halleluja! Och röken af henne uppstiger i evigheters
evighet”. Om nu denna sinnebild betecknar någonting så
allt igenom afskyvärdt, en ondska så ofantlig, att själfva
himmelen känner sig manad att sjunga lofsånger vid
dess fall, höfves det då icke den kristna församlingen på
jorden att låta sig angeläget vara att igenkänna och
förstå hvad denna bild betyder, så att den må kunna
undvika hvarje samband därmed?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/babvild/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free