Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. Profetiorna om "Babylon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då de få människor, som i detta fall ensamt kunnat
draga fördel af profetian, lära sig däraf? Att afsky
hednisk afgudadyrkan? Att icke knäböja inför Pantheons
många gudar? Att icke tända rökoffer för Jupiter?
Men för att lära dem detta behöfdes icke någon
Uppenbarelsebok. Helt säkert hade de kristna blodsvittnen,
hvilka i mängd lidit martyrdöden innan denna sista
profetia lämnades åt kyrkan, lärt sig denna läxa utan
uppenbarelsens hjälp! De första kristna lupo icke fara att
förfalla till hedniskt afguderi; men att en kristlig
afgudadyrkan skulle uppstå och att Antikrist skulle komma
att sitta på Kristi tron i Guds tempel, att ett
fruktansvärdt affall skulle äga rum inom själfva kyrkan, detta
var ett ämne, väl värdt en gudomlig ingifvelse. Att
förkunna denna nya och särskilda form af ogudaktighet,
hvilken, i det den uppväxte långsamt och omärkbart, var
bestämd att uppnå sådana jättelika förhållanden och
därtill hafva bestånd under en tid af mer än tusen år,
var således högst viktigt.
Men det finns därjämte i själfva profetian
vittnesbörd, hvilka fullkomligt utesluta all tillämpning på det
hedniska Rom och dettas eröfring och förstöring af
göterna. Den stora skökan Babylon härskar öfver och
sitter på det romerska vilddjuret i dess tiohornade skepnad.
Men de tio krönta hornen eller det påfliga romerska
rikets tio konungadömen uppstodo icke förrän efter
barbarernas tåg mot Kom och efter stadens stormning af
Alarik. Å andra sidan tilltog just det påfliga Rom i
makt samtidigt med att dessa tio konungadömen, hvilka
åt henne ”gåfvo sin makt och styrka”, utvecklade sig.
Det påfliga Rom befallde öfver härskare, hvilka frivilligt
underkastade sig hennes myndighet, såsom det blifvit
förutsagdt. Det hedniska Rom gjorde aldrig någonting
dylikt, det tvärtom gjorde alla konungar sig underdåniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
