Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antikrist och hört hans röst och känt hans förtryck,
vara vilseledda och låtit bedraga sig att alldeles
förvränga betydelsen af Guds ord; då hafva Waldenserna,
Wycliffarna, Johan Huss och Hieronymus af Prag såväl
som alla deras kamrater i lidandet misstagit sig i fråga
om detta utomordentligt viktiga ämne, och då är äfven den
händelse, hvilken det nittonde århundradets sanna
troende förvänta, icke Kristi nära förestående återkomst
utan, såsom framtidsskolan påstår, just detsamma,
hvilken det första århundradets Tessaloniker uppmanades
att vara uppmärksamma på — en föregående
tillkommelse och uppenbarelse af Antikrist.
Det är därför en fråga af vikt, och hvilken icke
får behandlas ytligt: måste ordet konung i allmänhet och
såsom det nyttjas i den heliga Skrift nödvändigt betyda
endast en person? Af svaret på denna fråga beror till
en stor grad vårt omdöme, huruvida den sedan länge
förespådde Antikrist utgör en makt, som tillhör det
förflutna och nutiden, eller om vi ännu måste förvänta hans
regering såsom en kommande tilldragelse.
En af grundparagraferna i Englands konstitution
lyder så: ”Konungen dör icke!” Försäkrar nu denna
paragraf en individs odödlighet, eller utgör den icke
snarare en försäkran om varaktigheten af ”det kungliga
ämbetet”? ”Konungen af England är en konstitutionell
monark”; detta är ett påstående, som lika mycket afser
drottning Victoria, ehuru hon icke alls är en konung,
som Georg III, ty det förfäktar hvad som är
kännetecknande för hela följden af engelska monarker. Om
vi läsa: ”Konungen af Preussen förde krig mot
kejsaren af Frankrike”, så inbilla vi oss ju icke, att de
tvänne härskarne utkämpade ett envig, utan vi förstå,
att orden konung och kejsare här begagnas på ett
ställföreträdande sätt, i det att ”konungen” betyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>