Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hednatidens romerska kejsardöme delades, utan att, på
samma gång dessa tolkare öfverhoppa de tolf
århundraden, under hvilka dessa riken enligt världshistorien ägt
bestånd, påstå de, att profetian har afseende på en ännu
tillkommande tid och förutsäger att tio särskilda
personligheter skola uppstå, hvilkas korta banor endast skola
räcka några få år och komma att sluta med Kristi
återkomst. Är icke detta att göra Guds profetia om intet
genom att gifva den en dylik uttydning?
Därnäst är, hvilket vi härnedan skola visa, den
förutsagda tiden för dessa syners uppfyllelse på liknande
sinnebildligt sätt uttryckt som allt det öfriga och
angifven genom en dag-års-skala. Den varaktighet, som
enligt profetian tillmätes denna stora afgrundsmakt
blir sålunda 1260 år — eller en tid, två tider och en
half tid — och ensamt detta är ett afgörande bevis för
denna fråga. De tio hornen och det samtida lilla hornet
beteckna således dynastier, i likhet med det grekiska
väldets, getabockens, fyra horn och det Medisk-persiska
rikets, vädurens två horn.
Den sinnebild, som i Uppenbarelsebokens profetia
nyttjas för att beteckna denna onda makt, antyder
tilllika dess karaktär af dynasti och utesluter alldeles den
tanken, att här menats en enskild människa. Denna
onda makt afmålas såsom ett åttonde hufvud på det
romerska vilddjuret, alltså en åttonde styrelseform med
säte i Rom. Nu betecknade imellertid inga af det
romerska rikets föregående sju ”hufvuden” enskilda
härskare, utan hvart och ett af dem betydde en följd af
härskare. Det första hufvudet utgjordes af sju
konungar, hvilka regerade under en tid af 220 år; de fyra
nästföljande hufvudena voro konsuler, tribuner,
decemvirer och diktatorer, och dessa styrde öfver Rom i tur
och ordning under bortåt 500 år: därefter kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
