Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hans egenskaper. Han kallas ”den onde” eller ”den
laglöse”, som trotsar Guds uppenbarade vilja, hans
uppkomst sker ”i följd af Satans verksamhet”, han gör
uppror och reser sig mot Gud och hans folk. Han
kallas ”syndens människa”, en följd af en ”laglöshetens
hemlighets” verksamhet. Han är själfva motsatsen till
allt, som är heligt och godt, en förtryckare af alla som
älska Gud, ty Satan besjälar honom. Vidare kallas han
”fördärfvets son”, och detta namn, som af Herren
tilllades förrädaren Judas Iskariot, var ämnadt att bereda
oss på, att vi icke skulle söka syndens människa eller
Antikrist inom någon uppenbart otrogen makt, utan inom
en som uttryckligen bekände sig till Kristus.
Fördärfvets son var en affällig lärjunge, som förrådde sin Herre
med en kyss af låtsad vördnad och tillgifvenhet. Detta
namn leder oss till den slutsatsen, att en karaktär
snarlik Judas’ skulle vara ett kännetecken på det stora
affallet och dess öfverhufvud och sålunda komma oss att
söka dess ägare inom den kyrka, som bekände sig till
Kristus, just inom den sfer, hvarest Paulus i sanning
förkunnar, att han skall uppenbaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
