Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Domen öfver det stora vilddjuret och skökan samt tiderna för dess fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och afslutningen i och med kungörandet af dogmen om
påfvens ofelbarhet, som skedde under högsommaren den
18 juli 1870, utmärktes genom ett än mera
fruktansvärdt oväder. Då vi den 8:de dec. foro till
Peterskyrkan, tycktes himmelens alla slussar vara öppnade, och
vi höllo på att kastas ut ur våra vagnar. Äfven i går,
d. 18 juli, hade vi, i stället för en klar romersk himmel
och en strålande brännande sol, hvad jag skulle vilja,
kalla årstidens stora storm. Alltså utmärkte sig
kyrkomötets såväl öppnande som afslutning genom en
våldsam naturrevolution.
Uppläsningen af dogmen efterföljdes af uppropandet
af de vördade fädernes namn, och det ena ”placet” (det
medgifves) följde på det andra ehuru icke i någon
särdeles hastig följd. Ehuru ordet uttalades med högre och
starkare röst, än hvad som vid dylika tillfällen brukar
användas, kunde rösterna knappast höras på grund af
ihållande starka åskskrällar. Stormen, hvilken varit
ganska hotande hela förmiddagen, bröt äfven lös med
den yttersta våldsamhet. Och fädernes ”placet” sökte
härunder kämpa sig fram genom stormen, under det att
åskan dånade oafbrutet öfver våra hufvuden, blixtarna
ljungade in genom fönstren ned genom domens
hvalfbågar och in i alla de små sidokapellen och tvang
församlingen att dela sin uppmärksamhet, så vidt de icke
bemäktigade sig densamma helt och hållet. ”Placet”,
skrek en eminens eller en annan nådig herre, och ett
förfärligt, dånande åskslag följde som svar, under det
blixtarna oafbrutet flammade kring baldakinerna och in
i alla kyrkans och kyrkomötets hvalfbågar, liksom för
att öfverallt låta svaret förnimmas.
Ovädret var på sin höjdpunkt, då resultatet af
omröstningen lämnades åt påfven, men mörkret var så
svart, att man nödgades hämta ett ofantligt vaxljus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
